Östnyland bäddar för livet efter sote
Stor oro men också nytänkande och nyfikenhet - så kan man komprimera stämningarna Östnyland inför den kommande vårdreformen. Om ett par veckor ska kommunerna samlas kring frågan.
ÖSTNYLAND – Vi står inför ett paradigmskifte, påpekar riksdagsledamoten och fullmäktigeordföranden Mikaela Nylander (SFP) i Borgå.
– Kommunernas uppgifter ändrar totalt. Över hälften av den kommunala budgeten går upp i rök. Vad blir då kvar? Jo, exempelvis bildning, lite kommunteknik och näringsliv.
Sibbodirektören Mikael Grannas talar om en identitetskris.
– Kommunernas roll måste omdefinieras helt och hållet.
Estlands modell
Han blickar mot Estland, som har en liknande modell som nu planeras hos oss.
– Vi har haft en hel del samarbete med vänorten Kuusalu. Där fokuserar man mycket på ungas välbefinnande och kultur.
I Finland har kommunerna traditionellt haft ett stort socialt ansvar.
– Uppgiften togs en gång över från kyrkan. Socialt arbete och kunskap var det kommunerna skulle satsa på, fortsätter han och tillägger att kommunerna nu står inför den mest dramatiska förändringen någonsin.
Både Mikael Grannas och Mikaela Nylander oroar sig för det förebyggande arbetet och Sibbodirektören befarar att exempelvis ungdomar som har det jobbigt hör till de största förlorarna.
Nylander påpekar att kommunerna under de senaste åren jobbat över sektorerna för att kunna göra insatser i god tid för att kunna undvika riktigt stora problem.
– Ta nu elevvården i skolorna som exempel. Här är många sektorer med. Hur gör vi i framtiden när kommunerna inte längre har hälso- eller socialvård?
Fixa sjukdom
Grannas oroar sig också för de äldres framtida situation.
– Nu utgår all planering från tanken fixa sjukdom. Har du ett benbrott ska det fixas effektivt, in på sjukhus och ut igen. Det är förstås bra, men hur kan man stöda unga, barnfamiljer och seniorer? Hur blir det med hemvården, som är viktig för att människor ska kunna bo hemma så länge som möjligt? Närservicedimensionen finns inte i centralsjukhusen men kommunerna är experter på den här biten.
Han framhåller att i den övriga Norden har vården centraliserats men kommunerna har hand om socialsidan.
- Visst uppstår ibland lite onödigt bollande, men jag anser att det beror på främst dåligt ledarskap.
Han tror nog att reformen gagnar den vuxna befolkningen, de som är i arbetsför ålder.
Förberedande åtgärder är svåra att vidta för stunden men Mikael Grannas tycker att vad de östnyländska kommunerna absolut ska göra är att slå värn om sitt sjukhus.
– Det är väldigt viktigt att vi har en gemensam linje här.
Oro för närheten
Mikaela Nylander har följt med den utdragna reformprocessen på nationell nivå men har trots det många frågor. Reformen är megastor och värst utsatta är de små kommunerna.
– Borgå förlorar över hälften av sin budget men de små kommunerna går miste om ännu mera.
Inom oktober ska självstyrelseområdena slås fast. Nylander säger att de anställda blir kvar men flyttas över från kommunerna till distrikten. Stora distrikt skrämmer henne ändå en aning, de styrs ju uppifrån och hur blir den med den lokala aspekten?
– Tänk nu, kommunerna går miste om exempelvis sina hemvårdare och om dem som betalar utkomststöd. Hur ska allt detta fungera i ett stort sammanhang?
Borgåstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) säger att man inte heller vet vem som ska äga fastigheterna när verksamheten överförs till staten.
– Det är ju också fråga om personal och förvaltning. Om förvaltningen av någon orsak inte i sin helhet flyttas över till staten är kommunerna tvungna att omorganisera eftersom de har för många anställda.
Skattebiten är en sak för sig. Beskattar staten direkt måste kommunerna givetvis sänka sin skatteprocent.
Tänker positivt
Grundtrygghetsdirektör Carola Klawér i Lovisa är glad för det möte som snart ordnas kring temat i Borgå. Det sker den 25 september.
– Alla behöver information för att kunna agera.
I Lovisa har man visserligen redan funderat på livet efter sote i olika sammanhang, även om ingen ännu riktigt vet hur den aktuella reformen utfaller.
Klawér hör till dem som försöker se det positiva.
– Välfärd är något kommunerna ska jobba med och här passar ju förebyggande arbete perfekt in.
Staden har redan samarbete med tredje sektorn, exempelvis inom ramen för Med gemensamma segel.
Hon säger att det gäller att bygga upp nya verksamheter och samarbetet mellan kommun och vårdsdistrikt bör också fungera bra.
Det är tillsvidare klart om välfärdskoordinatorerna blir kvar i kommunerna eller om de flyttar över. Dessa personer kunde utgöra en länk mellan kommun och distrikt.
Carola Klawér berättar att Lovisa också flyttat över de arbetslösas processer till utvecklingssektorn.
– Kommunerna ska sköta arbetslösheten till största delen.
Egen profil
Grundtrygghetsdirektören tror att kommunerna mår bäst av att nu skapa en egen profil.
– Vi måste analysera, hitta gemenskap i tredje sektorn, samarbeta och tänka konstruktivt.
Hon är inte rädd för vårdreformen, men hoppas på mera information i snabb takt.
– Att öda lokalt krut är onödigt om vi inte har den stora bilden klar.
Och även hon påpekar hur viktigt det är att backa upp det egna sjukhuset.
Social- och hälsovårdsreformen är en av de viktigaste strukturreformerna under regeringsperioden. Målet är att minska skillnaderna i hälsa och välfärd och få bättre kontroll över kostnaderna.
I oktober fattar regeringen beslut om antalet självstyrelseområden. I framtiden ordnar de alla social- och hälsovårdstjänster.
Avsikten är att lagen om hur social- och hälsovården ordnas träder i kraft i juli 2017 och att ansvaret överförs till självstyrelseområdena 2019.