Fjäril hotar miljonprojekt i Bastukärr
Miljökonsekvensbedömningen kring ny bergsschaktning i Bastukärr i Sibbo fortsätter, det handlar om totalt 34 miljoner kubikmeter berg. Den sällsynta boknätfjärilen har iakttagits på områdets södra delar.
SIBBO Konsekvensbedömningen kring Rudus nya projekt i Bastukärr inleddes för ett år sedan. På tisdagen samlades grannar och markägare till en andra workshop i skolan i Tallmo för att bland annat ta del av utredningar som har gjorts om buller och damm från de planerade nya bergtäkterna.
För det är inte bara ett område som berörs och det finns flera alternativ. De nya schaktningsområdena är åtminstone fem. Man talar om områdena A, B, CD, CE och F. Enligt den plan som har gjorts upp ska A-området, längst i norr, vara färdigt schaktat år 2020, men de olika delarna av F-området blir klara först 2080. Enligt den nuvarande planen kan man bryta berg på området intill mellan åren 2005 och 2020.
Det är inte att undra på att många av mötesdeltagarna uppgivet ryckte på axlarna.
– När ett så stort bolag som Rudus kommer och säger att så här ska vi göra, så har vi inte mycket att sätta emot.
Men många mötesdeltagare gjorde ändå sitt bästa. Det var en påläst grupp med markägare som hade ställt upp, 21 av totalt 150 inbjudna.
Dammkartorna och bullerkartorna granskades kritiskt och man frågade varför Ramboll, som gör upp miljökonsekvensbedömningen, MKB, inte hade tagit med den nyaste av SOK:s storhallar på kartorna.
– Vi har tagit våra kartor från Lantmäteristyrelsen och har direkt kopierat befintliga byggnader från dem, försvarade sig Janne Ristolainen från Ramboll.
– Ni kommer säkert att få problem med arbetarskyddet i den nya hallen, tippade en av markägarna. Det finns nämligen regler om bullergränser för en arbetsplats som ligger betydligt lägre än för oss grannar.
Upp och nedvända kartor
Rambolls kartor väckte också annars förvåning. Vissa av dem visades nämligen ställda på huvudet, med norr längst ner och söder högst upp. Enligt Ristolainen kunde man lättare illustrera bland annat bullernivåerna på det sättet. Markägarna var av annan åsikt.
Det frågades också efter den lista som Närings-, miljö- och trafikcentralen har gjort upp med anmärkningar på Rudus senaste MKB-utkast. Efter att arrangörerna först visat stor ovetskap om listan hittades den till sist på nätet, daterat i slutet av maj.
Bullerkartorna visar ett medeltalsbuller. Alla bullerkällor har kartlagts och man har räknat ut hur stor del av dagen de används och sedan spritt ut bullret på de timmar, mellan 7 på morgonen och 22 på kvällen, i vissa fall 18 på kvällen, som maskinerna får användas.
– Det är inte det jämna bullret som stör, utan bullertopparna, framförde grannarna. Är det omöjligt att få en karta över topparna?
Ljuddämpade borrar ska användas vid borrningen.
– Det är inte borrandet som stör utan krossandet, var grannarnas kommentar.
Grannarna ville också se modeller på den verkliga bullernivån, det vill säga bullret från schaktningen tillsammans med trafikbullret.
– Vi ska senare ta med också bullret från den tunga trafiken, lovade Janne Ristolainen. De här kartorna visar Ruduseffekten.
– Men vi är intresserade av bullerutredningar som har med verkligheten att göra, för det gäller vår vardag, sa en granne.
Damm och brunnar
En annan konstaterade att många av dem som satt med på mötet hade upplevt buller från schaktningarna i tjugo år och därför inte kan lita på bullerkartorna.
Medan bullerkartorna hade räknats ut med medeltalsbuller hade dammkartorna gjorts med medeltalsvind. Kartorna hade gjorts upp enligt vindförhållandena under 2014. Men ändå inte så att stark nordlig vind ena dagen jämnades ut av stark sydlig vind andra dagen.
– Vad gör dammet åt vår luftvärmepump, undrade en granne, men fick inget svar.
Brunnarna på området är också i farozonen, enligt de församlade markägarna. Det visade sig att brunnarna har kartlagts, men ingen vet av vem. Många av markägarna har talat med en man som ställde frågor om deras brunnar och som lovade återkomma senare. Varken Ramboll eller Rudus har ändå någon vetskap om saken.
Det nyaste nya bland undersökningsresultaten har visat att den sällsynta boknätfjärilen kanske har sina bomarker på området.
Miljöingenjör Liisa Suhonen från Rudus är ännu ganska förtegen.
– Det är fråga om en helt färsk iakttagelse i de södra delarna av området. Vi måste först utreda frågan närmare innan vi kan säga något mer.
Frågan är om en liten fjäril kan stjälpa ett projekt på 34 miljoner kubikmeter bergsubstanser, eller kanske nagga projektet i kanten.
Arbetet med MKB för bergsschaktningen fortsätter. I december och januari räknar man med att kungöra bedömningen och i januari och februari ber man in utlåtanden. När MKB är godkänd kan det bli aktuellt med ansökan om lov.