En hel vedenskap
Hur låter torr ved? Bjarne Andersson slår två torra björkklabbar mot varandra och där är ljudet: klart och skarpt.
BORGÅ Nu kryper höstkölden in och alla som har en eller fler eldstäder börjar senast nu planera för hur vedskjulet ska få påfyllning. Den som är om sig och kring sig har naturligtvis fyllt på sitt förråd redan i god tid, men kanske har en alltför stor del av den reserverade veden gått åt till att hålla fukten och kylan stången under den ruggiga sommaren.
För många är vedterminologin ren hebreiska. Vilken är skillnaden mellan en kastkubik och en fast kubik? Vilket värmevärde har blandved om man jämför med björkved? Och hur gör man egentligen när man tänder en brasa uppifrån, något som rekommenderas i de flesta moderna broschyrer för vilsna vedeldare.
– Jag har alltid trott på inhemsk energi, på ved, säger Bjarne Andersson på Vessö. Jag har undervisat i skogskunskap i 32 år och jag har sålt ved i många år. För tre år sedan började jag trappa ned vedförsäljningen, och gör nu bara ved för eget bruk. Alltså för mina hyresstugor och för egna stugor, och ibland tittar någon gammal kund in och vill köpa någon kubik.
På vedplanen på Vessö står det rader med ved, eller råvara som ska bli ved i lämpliga längder. Kluven björk, gran och tall i en meter långa klabbar. De kapas senare till lämplig vedlängd, i två eller tre delar.
– Det viktigaste är att veden är torr, säger Andersson.
Våt ved gör ingen glad. Den ger inte värme och den kan förstöra både eldstad och skorsten.
För att kontrollera att veden verkligen är torr gäller det att använda både känseln, ögat, men också hörseln. Bjarne Andersson slår två torra björkklabbar mot varandra och ljudet är ett klart och skarpt "klick".
En djungel
För den som inte är så van kan jakten på den rätta veden lätt ge litet ångest. En snabb koll bland vedförsäljare på nätet ger pris per löskubik, pris per radad kubik, enligt cent per kilowattimme värme. Klabbar finns i längderna 25 centimeter, 33 centimeter, 50 centimeter och en meter. Det är torr blandved och bara blandved och det är björk, och veden levereras för samma pris eller för tilläggspris, i en "motti", som lös ved eller förpackad i vädertåligt material, och i olika stora partier.
– Om det är fråga om en seriös vedhandlare så följer priset marknaden, säger Andersson. En kastkubik är 40 procent av en fast kubik. Själv brukar jag räkna med att det ska finnas minst 350 klabbar i en kastkubik.
Bästa värmen ger prima björk, därefter kommer granved. Grov tall med kärna är betydligt bättre än klen tall som kommer längst ner på kvalitetsstegen.
– Priset beror på vedkvaliteten, säger Andersson. Dålig tall måste vara billig. Man kan räkna med att dålig blandved kostar ungefär 40 euro per kastkubik, prima blandved kostar 45 euro och torr och bra björk kostar 70 euro per kastkubik. Men konkurrensen är stor i Borgå i dag och man kan få prima björk för 60 euro. I Sibbo får man däremot nog betala 70 euro. Veden blir dyrare närmare Helsingfors. Och i glesbygden är den billigare.
Momsfri ved?
Priserna har stampat på samma ställe de senaste fem, sex åren.
– Problemet är att vedhandlarna inte klarar av att prissätta sitt arbete, säger Bjarne Andersson. Den som är momsskyldig kan inte ta ut hela momsen på priset eftersom det också finns vedförsäljare som inte är momsskyldiga. Mervärdesskatten på 24 procent är en stor post. Om den inhemska energin kunde befrias från moms skulle det vara lättare både att sälja och köpa ved.
Det är VTT, teknologiska forskningscentralen, som för några år sedan räknade ut att det kostar 45 euro att producera en kastkubik ved.
– Om man behöver satsa på nya maskiner, eller om man vill räkna med något slag av timpeng, då räcker det inte långt, säger Andersson. Man måste vara stor för att det ska löna sig, och sälja 2 000 till 3 000 kubikmeter. Men då behövs stora maskiner och kanske anställd personal.
De flesta vill köpa sin ved färdigt torkad, men det går att köpa ved som man torkar själv. I så fall kunde priset ligga ungefär 5 euro lägre.
Det finns också de som vill få ut motionsvärde ur veden som de både kapar och klyver själva. De köper då tre meter lång massaved enligt priset för fast kubik. Det finns tabeller som räknar ut hur mycket fast ved det finns i olika grova massavedstockar. En fast kubik björk kostar då 30 euro.
Två år
– Ved som klyvs i april, maj hinner torka under sommaren, säger Bjarne Andersson. I augusti torkar veden inte mera, det är för fuktigt på nätterna.
Andersson låter sina vedtravar stå under öppen himmel på sommaren, men han travar veden med nävern eller barken nedåt.
– Då kommer inte regnet så långt ner i traven, det är bara det översta lagret som blir vått. Om man travar med barken upp mot himlen söker sig vattnet långt ner i traven.
– När veden är torr ska den täckas, och allra bäst är att förvara den i ett torrt lider.
Veden är som torrast efter två år, men kan användas också på hösten efter en sommar då den har torkats enligt alla konstens regler. Efter två år blir veden inte längre torrare eller bättre, tvärtom.
– Då börjar den i stället sakta förintas längst nedifrån i traven, säger Bjarne Andersson. Gammal ved förlorar sitt värmevärde.
Tända uppifrån
– Folk kan inte elda mera, säger Bjarne Andersson. Ofta får jag ge goda råd.
Det är inte självklart för alla att man måste börja brasan med klenare klabbar, och tände, och lägga på den grövre veden när elden har tagit sig.
– Vissa missar helt att den okluvna veden, de runda klabbarna, brinner under en längre tid än de kluvna. Det gäller bara att lägga på dem när elden har kommit ordentligt i gång.
Fastän björk ger den bästa värmen, och inte sprakar när den brinner, kan man inte elda med enbart björk.
– Det blir beck i pipan med bara björk, säger Andersson. För att hålla rökkanalerna i skick ska man elda med hälften blandved och hälften björk. Då hålls pipan i skick och pannan hålls renare.
Det sägs att man kan undvika många av föroreningarna från en vedbrasa genom att tända brasan uppifrån.
– Jag vet inte om det är så stor skillnad, säger Andersson, men går med på att göra ett experiment.
Först radar han in några grövre vedklabbar i bastuugnen. Utanpå dem gör han upp ett litet "bo" av två vedträn som vinklas inåt. I den lilla gropen som bildas mellan dem lägger han först litet tände, björknäver och några tunna stickor som snabbt börjar brinna när han tänder på. Efter en liten stund har elden spritt sig till de grövre klabbarna underst.
Men Andersson vill inte gå in i diskussionen om vedeldningens faror för luftkvaliteten. De små mikropartiklarna som frigörs vid eldning är för vissa de riktiga miljöbovarna.
– Det enda jag vet är att det kommer betydligt mycket mer mikropartiklar från industrin. Och torr, ren ved ger bara minimalt med utsläpp.
– Varje hus borde ha åtminstone en eldstad. Då är man på den säkra sidan till exempel vid elavbrott, menar Bjarne Andersson.