Grannas ogillar vårdreformförslaget
De östnyländska åsikterna kommer att drunkna.
SIBBO Landet delas in i nio till tolv självstyrande vårdområden som får sin finansiering direkt av staten. Kommunernas roll blir försvinnande liten, eventuellt kan kommunerna få sköta om den så kallade friskvården.
Det här är det nyaste förslaget till grunder för vårdreformen. Reformen har under de senaste åren stötts och blötts, olika förslag har lagts fram, det senaste föll på att det stred mot grundlagen.
Det nya förslaget som presenterades på fredagen är den nya regeringens första. En liten expertgrupp ledd av revisionsverkets generaldirektör Tuomas Pöysti har utarbetat planerna som buntar ihop vårdreformen och regionförvaltningsreformen. Gruppen föreslår också att man närmare utreder om de självstyrande områdena, nio till tolv stycken, ska kunna driva in skatt.
Beslut borde fattas i början av 2016. Man räknar med att den nya förvaltningen kan ta vid 2019.
– Det kommer att bli bråttom, säger Sibbos kommundirektör Mikael Grannas. Man kan nu se hur man lägger grunderna för ett landskapsstyre. Och där kommer de östnyländska åsikterna att drunkna. Det blir Helsingfors som sköter bland annat våra sjuka och åldringar, eller Vanda, men jag tror att det kommer att bli nuvarande HUCS som utgör grunden. Och Borgå sjukhus blir ett provinssjukhus.
Socialvården glöms bort
De nya vårdområdena ska ha hand om sjukvården, hälsovården och socialvården. Nu liksom tidigare kommer socialvården i skymundan.
– Det jag är rädd för är hur till exempel äldre personer i Paipis ska få sin närservice i framtiden, säger Grannas. Sjukvården har hela tiden prioriterats i alla utredningar. När någon uttalar sig om reformen så är det alltid representanter för den specialiserade sjukvården.
– Hälsovården är lågprioriterad och socialvården helt bortglömd. När det gäller sjukvård och hälsovård handlar det ofta om något som kan fixas, det kräver läkarbesök, undersökningar, kanske ett ingrepp. Socialvården är en betydligt mera långdragen process. Det finns klienter som följs upp i tio, tjugo, kanske femtio år.
Grannas frågar sig vilka uppgifter kommunerna kommer att ha i framtiden.
– Blir det som i Estland där staten redan sköter både sjukvård, hälsovård och socialvård. Där sysslar kommunerna bara med småtrevliga ärenden, som kultur, idrott, dagvård och grundläggande utbildning. Man ska ha det hejsan tillsammans, inte bevaka sina invånares intressen.