Osäkerhet ger ångest men krishot lugn
Ett nytt kallt krig, en oberäknelig stor granne, återkommande provokationer och hotbilder påverkar finländarnas bild av tryggheten.Men har det lett till större osäkerhet och direkt ångest? Paradoxalt nog är det tvärtom påstår forskare.
LOVISA Det skärpta säkerhetspolitiska läget har lett till att många känner större trygghet. Det är en paradox som bottnar i att människor har en tendens att känna sig otrygga inför svårbegripliga yttre hot. Temat om hur det skärpta säkerhetsläget påverkar tryggheten diskuterades vid årets Fredsforum i Lovisa.
– Hot om militära attacker eller hot om invasion är så konkreta, att folk upplever dem som begripliga. Hoten ger tillbaka känslan av att världen inte är så svårbegriplig ändå. Och det är det svårbegripliga som är omöjligt att påverka som skapar ångest.
Det säger freds- och konfliktforskare Pertti Joenniemi med lång erfarenhet av forskning inom både säkerhets- och internationell fredspolitik. Han konstaterar att de hotbilder som målas upp i dag faktiskt inte ger en diffus osäkerhetskänsla, utan att vi föreställer oss att det finns verktyg att hantera hoten.
– Vår nya försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) har förstått att man med de nya hoten när den finländska själen, att tal om markminor och nya garnisoner i alla landsändor hjälper oss att greppa läget, och att det därför skapar trygghet.
Det osäkra läget har alltså fört oss bort från diffust tal om fredsbevarande insatser, globalisering och terrorbekämpning till ett tryggt konventionellt argumenterande för upprustning och satsningar på försvaret.
Alarmet dånar
Docent Arto Nokkala vid Försvarshögskolan oroas över finländarnas och politikernas historielöshet. Den ger grogrund för manipulativa skräckingivande scenarier.
– Känner vi inte till historien så är vi lättpåverkade och drunknar i hatbilder, demoniseringen av en tänkt fiende och svartvita förenklingar. Alla avvikande röster i diskussionen stämplas som "troll".
Överlag dominerar en "alarmism" i medierna, en rapportering som målar upp bilden av akut kris.
Nokkala konstaterar att finländarna inte har en klar bild av hurdana kriser som är de mest troliga.
Dagens samhälle är skört i sitt teknikberoende och många centrala funktioner skulle slås ut i en kris.
– Jag tror inte att vi skulle klara oss lika bra i en kris som vi hade gjort för fyrtio år sedan.
Svacka, inte kris
Nokkala och Joenniemi är överens om att dagens läge inte ska anses vara inledningen till ett nytt kallt krig. Ryssland är för svagt för regelrätta invasionskrig och USA vill inte ha en konflikt med Ryssland. Det säkerhetspolitiska läget ska närmast anses befinna sig i en svacka, och man ska komma ihåg att historien är full av avblåsta kriser.
Riskanalysen borde enligt Joenniemi konsenteras till att få en klarare analys över vad ett sammanfall i Ryssland skulle betyda för Finland.
– Vilken är försvarets och beslutsfattarnas analys över följderna av att civilsamhället slutar fungera i Ryssland? Hur skulle det påverka oss?
Ambassadör Jaakko Kalela hade nyligen möjligheten att lyssna till kommendören för NATO:s europeiska trupper och tolkade hans lågmälda budskap som en nedtoning av krisbilden.
– Generalen gick definitivt inte med i den allmänna "alarmismen". Han målade inte upp bilden av ett nytt krig.
Fredsforumets slutsats om krisstämningarna var enstämmigt: aggressionerna måste tonas ner och dialogen om en fredlig samexistens måste hållas vid liv.