Rektor blir resurslärare
Grännäs skola får ny rektor och samtidigt får eleverna i Grännäs och Kråkö pröva på ett helt nytt pedagogiskt fenomen, en resurslärare.
BORGÅ Krister Kriba Henriksson är den rektor i Borgå som har den längsta rektorserfarenheten. 1992 blev han föreståndare, som det hette på den tiden, för Grännäs skola. Och nu, hösten 2015, kliver han ur rektorsrollen, fortfarande i Grännäs skola.
– Hit kom jag som ny klasslärare 1988 och här har jag blivit kvar. Från i höst ska jag dessutom undervisa i Kråkö en och en halv dag i veckan, så det blir en helt ny erfarenhet.
Själv tror han att det är eleverna, och kanske föräldrarna, som kan se det som en utmaning att anpassa sig till de nya förhållandena, inte han själv.
– Pamela Bäckman tar över som rektor och jag har bett henne göra allt precis som hon själv tycker är bäst, och inte fråga mig hur vi har brukat göra.
Karriärbytet är inte något plötsligt hugskott.
– Jag har funderat på det länge, redan sen 2002. Då gick jag en utbildning i ledarskap och i samband med slutuppsatsen gjorde jag upp en förteckning över alla de uppgifter som en rektor i en liten byskola har. Det blev en lång lista, en övermäktigt lång lista, speciellt med tanke på att jag då var rektor för både Grännäs och Pellinge skolor.
Spännande höst
Listan innehåller allt från budgetuppföljning, uppgifter till statistikcentralen, ordnande av skolskjutsar, till att planera temadagar, ansvara för julfester, hålla direktionsmöten, sköta musiken på discokvällarna, totalt 43 olika uppgifter. Och dessutom ansvar för all undervisning i en klass.
– Det fanns en tid när jag hade 27 undervisningstimmar i veckan, utöver allt som hör till rektorskapet. Nu har jag kunnat skära ner en del på undervisningen. Jag har haft snälla elever, därför har det gått att klara av. Men mycket av byråkratin känns onödigt belastande.
Datoriseringen har ytterligare ökat stressen. Tidigare gick den interna posten från skolan till bildningskansliet två dagar i veckan. Nu kan det komma e-post om att viktiga skolvisa uppgifter måste levereras inom två timmar.
Nu lämnar Henriksson allt det här bakom sig och blir i stället resurslärare i Grännäs och Kråkö. Resurslärare är tills vidare ett okänt fenomen i Borgå, men nog bekant i Helsingfors och i Esbo.
– Jag ska ta hand om elever med litet sämre studieresultat, som är nära att bli underkända. Men jag ska också ta mig an de högpresterande eleverna. De har enligt lag lika stor rätt att få anpassad undervisning.
– Riktigt hur jag ska lägga upp arbetet vet jag ännu inte. För första gången under min lärarbana vet jag inte vad jag ska göra när terminen inleds, det är mycket spännande.
Henriksson blir ändå Grännäs trogen, liksom många av hans föregångare.
– Det är tradition här i skolan att lärarna stannar länge. Min föregångare Carita Wilkman jobbade här i 37 år, Maj-Lis Lindholm hade hand om ettan och tvåan i 35 år. Folk brukar fråga om jag ska vara lika trogen och mitt svar är att jag inte vet, men att det verkar sannolikt.
Skolutredning oroar
Skolan i Grännäs har nu 110 år på nacken, liksom det gula äldsta skolhuset vid skolgården. Staden har planerat en tillbyggnad, men i våras blev det stopp i planeringen när budgeten överskreds för mycket.
– Politikerna vill ha en ny skolutredning, nu igen. Det oroar mig, säger Kriba Henriksson. Det finns skrämmande framtidsscenarier, som att alla barn från skärgården skjutsas till skolan i Vårberga när den väl står färdig. Man frågar sig vad politikerna har i bakfickan.
Henriksson har under åren presenterat inte så välkomna sanningar för högre tjänstemän och beslutsfattare. En välsmakande och närande skolmat ligger honom nära hjärtat.
– Jag minns när vi hade egen kokerska, som köpte in råvarorna från de lokala producenterna och som bakade vårt eget bröd, hela huset doftade. Hon rullade själv våra köttbullar och stekte våra plättar.
– Skolans totalkostnader för maten, inklusive lönen för kokerskan, var mycket lägre än i dag när vi får maten från ett centralkök. Jag är emot storkök, maten äter man med både ögon, näsa och mun.
Stora omställningar i livet brukar ofta hänga ihop med andra milstolpar och för Kriba Henriksson sammanfaller karriärbytet med 50-årsdagen som firas litet senare i höst.
– Inte alls pompöst eller storstilat. Jag lovar bara att alla som gratulerar får en kopp kaffe.
Sedan börjar han komponera ett recept på en soppa som kunde passa att bjuda gästerna på.
– Livet är inte bara arbete, så är det.