Försenad skörd oroar jordbrukare
Det grå sommarvädret ställer till med besvär för jordbrukarna. Ska skörden mogna i tid behövs det en varm och solig sensommar.
LOVISA – Det är ännu svårt att säga hurdan skörden blir i år, men det ser bekymmersamt ut, säger Marina Bergheim-Ahlqvist som förvaltar Stor-Sarvlaks gård i Pernå.
Enligt Torbjörn Lönnfors som är växtodlingsrådgivare för Nylands svenska lantbrukssällskap ligger odlingen en eller två veckor efter tidtabellen jämfört med normala år. Skördesäsongen inleds antagligen märkbart senare än vanligt.
– Att se tröskor i oktober kommer inte att vara någon ovanlig syn i år, säger Bergheim-Ahlqvist.
Vanligtvis skördas det mesta mellan augusti och september.
På Stor-Sarvlaks har man i år sått vete, korn, havre och raps på 302 hektar. Spannmålen som såddes först har största chansen att mogna i tid. Enligt Bergheim-Ahlqvist ser det tidiga vetet bra ut, medan det senare vetet inte utvecklats som det borde utan är mycket kortväxt.
Sen sådd
– Kornet har lidit mest av väderleken, det ser inte bra ut. Vi skulle inte egentligen odla det, men vi bytte ut det sista vetet mot korn eftersom sådden blev så försenad, säger Bergheim-Ahlqvist.
Enligt Lönnfors lider alla grödor av det dåliga vädret, men korn och ärter är särskilt känsliga för riklig nederbörd.
Motgångarna började i vår. Bergheim-Ahlqvist berättar att man sådde rekordsent på grund av den regniga våren.
– De sista grödorna kom i jorden först den sjätte juni. Jag tror vi aldrig sått så sent.
Den kalla och regniga sommaren fördröjer skörden ytterligare då växterna inte fått tillräckligt med värme för att mogna normalt.
– Vi skulle behöva två månaders strålande väder för att allt ska hinna mogna. Normalt är grödorna i ax i början på juli men det hände först nyligen, och rapsen blommar ännu, säger Bergheim-Ahlqvist.
Risk för dåligt utsäde
Om utsädet man får från årets skörd har dålig kvalitet påverkar det också nästa års skörd.
– Risken finns att det egna utsädet inte gror, och då innebär det märkbara tilläggskostnader för bönder som måste köpa sitt utsäde, säger Lönnfors.
Som tur är brukar Bergheim-Ahlqvist spara utsäde från bra år för att användas om skörden skulle slå fel.
– Vi har utsäde av bra kvalitet så det räcker för nästa år.
Lönnfors berättar att lantbrukarna kan få ersättning för en del av den förlorade skörden via ett statligt system som används ännu i år.
– Det finns en del medel, men eftersom hela landet är drabbat blir det inte många euro per man då potten ska delas.
Från och med nästa år sköts ersättning för skördeskador via försäkring.
Bergheim-Ahlqvist har aldrig varit med om ett år som det här.
– Men vi jordbrukare måste ännu orka vara optimistiska.