Växträkning på fjärilsängen
Gräsväxterna är så höga att man lätt tappar bort varandra bland dem. Bara Riitta Malves blå hatt som guppar omkring en bit borta avslöjar var hon står och håller i måttbandet då hon tillsammans med Marika Kuokkanen mäter var nästa testfyrkant ska placeras. Malve, Kuokkanen och Annika Harlio från Nylands traditionslandskapsgrupp inventerar växterna på Stensböle äng.
BORGÅ Inom fyrkanten som undersöks just nu växer det mest hallon, ängskavle, bergrör och midsommarblomster.
– Hallon är inte en så värdefull växt. Den tar över utrymme av mindre ängsväxter, säger Harlio.
Älggräs, en hög växt med vita blommor, dominerar ängen, men lite sällsyntare växter, som gulmåra, syns också på vissa ställen.
Stensböle äng täcker ett stort område, och inför kartläggningen har man valt ut tre 50 kvadratmeter stora områden som sedan kan jämföras med varandra. På vart och ett av områdena mäts femton kvadratmeterstora fyrkanter upp. De växter som blir inom varje kvadrat ska kännas igen och skrivas upp på en lista. På så sätt ser man om det skett någon förändring i växtligheten under tiden traditionslandskapsgruppen skött om ängen. De har bland annat röjt bort träd och kvistar för att ängen ska bli mer enhetlig så fjärilarna trivs bättre.
Antalet ängar har minskat under de senaste 100 åren. Ängar måste betas eller slås för att inte ängsväxterna ska kvävas av större växter som tar över utrymmet.
Kräsna larver
Stensböle äng är särskilt viktig eftersom den är hem för mnemosynefjärilen, en stor vit fjäril. Fjärilen finns endast på ett annat ställe på det finska fastlandet, i Rekijoki i Somero. Till Borgå kom fjärilen för tio år sedan då den planterades in på ängen av Finlands miljöcentral. Fjärilen är så sällsynt eftersom dess larver endast godkänner en växt som föda, stor nunneört.
Nu fladdrar inga fjärilar över ängen, men flugorna är desto aktivare. Säsongen är redan över för mnemosynefjärilen, men larver och ägg övervintrar. I år fanns det färre mnemosynefjärilar än förut, allt som allt kring 100. Tidigare år har det kunnat finnas omkring 1 000 fjärilar på ängen.
– Den svala försommaren och vintern är orsaken. Många växter och insekter lider av vintrar då marken omväxlande fryser och töar, säger Kuokkanen.
Hungriga får
Det är tre år sedan ängen senast inventerades. Nylands traditionslandskapsgrupp, som fungerar under Finlands naturskyddsförbund, sköter om ängen men Forststyrelsen ansvarar för ängen eftersom den ligger på Natura 2000-området.
Den ängsbiten som Malve, Kuokkanen och Harlio håller på med har betats av får i några år. Harlio är försiktig med att lämna ifrån sig måttband eller papper på marken ifall baggarna skulle dyka upp och vara hungriga.
Av de andra områden som kartläggs har det ena betats av kor i många år medan det andra inte varit betesmark alls.
– Man kan bra se skillnad mellan delar av ängen som betats och inte betats, säger Harlio.
Kuokkanen pekar ut några platser där hon märkt att gräset inte är lika högt som för några år sedan.