Från misströstan till klarhet i rävarnas spår
Hindsby skola kommer att förvandlas till en plats för kultur- och välbefinnande. För de nya ägarna Maaretta Caselius och Tapio Olenius är det självklart att stället ska heta Ketunkorpi, vilket kan bli Rävskogen i svensk tappning.
SIBBO Musikern, vännen och den tillförordnade snickaren Leevi Kiviranta håller på med att knacka ut spikar från de gamla golvplankorna i Hindsby skola. Renoveringsarbetet har varit i full gång i en dryg månad, på golvet ligger bräder och arbetsredskap, dörröppningarna inne i huset gapar tomma och väggarna är bara in på den gedigna stockstommen.
– Det är terapi för huvudet att hålla på med lite fysisk arbete. Och för dem som tänker på meridianenergierna är husets läge mycket är bra, säger Kiviranta.
Paret Maaretta Caselius och Tapio Olenius har lyckats engagera både släktingar och bekanta i det omfattande projektet att göra den gamla byggnaden från år 1903 beboelig och funktionell.
– Men renoveringen ska göras på husets villkor. Vi har en vision och vet också hur den ska förverkligas, säger Caselius.
Till planerna hör bland annat att utplåna spåren av de hårdhänta ombyggnadsarbetena som gjorts under tidens gång. Till exempel har Caselius och Olenius tagit bort innertaket som byggts för att gömma elinstallationer. Nu är takhöjden åter ståtliga 3,8 meter.
– I något skede har någon också blivit hänryckt av 1970-talsidealen och smällt upp spånplattor på väggarna och täckt golven men plastmatta. Man har också monterat ner en av kakelugnarna, men vi ska försöka få tag på en ny. Så om någon har en kakelugn stående som man inte har någon användning för är det bara att ta kontakt, säger Olenius med ett skratt.
Men till all lycka är mycket av det gamla ändå bevarat. Caselius visar de vackert skurna träpelarna längs väggarna och berättar om eleganta spegeldörrar och trälister. Dem får vi inte se eftersom de just nu är på en träverkstad för färgborttagning.
– I Tattarmossen i Helsingfors finns företaget Puupaja som kan avlägsna färglagren med hjälp av lut. Föremålen sänks ner i en lutbassäng där färgen lossnar på ett skonsamt sätt, förklarar hon.
Efter att renoveringsarbetet blir klart under höstens gång kommer byggnaden att få många olika funktioner: I den östra halvan av huset kommer man att ordna kurser, utställningar och olika evenemang och i den södra ändan kommer Hindsby lekis att få rum och kök. Den nordvästra halvan blir parets hem och arbetsrum.
– Här till höger byggs arbetsrummet, vi står just nu i vardagsrummet och Leevi står i köket. Rummet längst bort till vänster blir sovrummet, beskriver Olenius den planerade bottenlösningen.
– Vi har en massa idéer om hurudan verksamhet vi kan ha här och utvecklar nya efterhand. Vi tar också gärna emot tips från allmänheten om vad de önskar sig. Jag kan tänka mig att Leevi i något skede kan komma hit för att spela eller så kan han hålla föreläsningar i musikteori, fortsätter Caselius.
Leevi Kiviranta tar lyra på förslaget om musikteori och inspireras att beskriva renoveringsarbetet med musikaliska termer.
– Man kan säga att arbetstiden är lite glissando och arbetstakten något ritardo. Om vi jobbar till sena kvällen får vi ta det piano pianissimo för att inte störa grannarna men under dagen blir det lätt forte fortissimo när vi använder högljudda grejer som motorsågen.
"Måste betyda något"
Maaretta Caselius är bildkonstnär, konstlärare och grafisk designer. Hon har även tidigare bott i Sibbo och under åren 2006–2009 hade hon ett galleri i just Hindsby skola. Maken Tapio Olenius är bildkonstnär, musiker, bildkonstlärare och meditationsinstruktör. Den gamla skolbyggnaden erbjuder utmärkta möjligheter på alla dessa områden.
Caselius såg potentialen redan för länge sedan och hon försökte köpa byggnaden redan 2009 och på nytt år 2013 tillsammans med Olenius. Men då var kommunen inte intresserad att sälja.
Men under förra vintern fick paret höra att Sibbo förberedde en försäljning av ett antal byggnader, bland dem Hindsby skola. Och så, en dag i april, såg de en annons på förmedlingssajten Oikotie om att det ordnas visning i byggnaden.
– När vi kom till visningen började jag nästan misströsta och var rädd för att spelet var förlorat. Det var så många intressenter som tittade på huset. Men sen såg jag något som gjorde mig lugn.
Caselius berättar om en djurart som blivit väldigt viktig för henne.
– Det var vid millennieskiftet jag började se rävar. Före det hade jag sett endast en räv i hela mitt liv men de senaste femton åren har jag sett över femtio. Det måste betyda något. När vi i april åkte till visningen såg vi en död räv strax före motorvägsavtaget till Sibbo. Till exempel enligt drömsymboliken står döden för stora förändringar men där och då visste jag ännu inte vad det handlade om. Men när vi gick in i skolan såg jag i entréhallen en liten röd träräv som legat kvar där sedan jag stängde galleriet. Och när jag såg den kom ett stort lugn över mig: vi hade inget att oroa oss för.
Det gick som hon hade hoppats och paret kunde köpa Hindsby skola för 180 000 euro. Inga andra anbud lämnades in.
Caselius säger att gården i framtiden ska heta Ketunkorpi som ett minne av rävarnas viktiga roll i processen.
– Vi har inte ännu bestämt oss för något svenskt namn. Men med tanke på att Sibbo storskog heter Sipoonkorpi på finska skulle kanske Rävskogen vara ett lyckat svenskt namn. Jag tycker att de två nationalspråken är en rikedom för Finland men tyvärr är min och min mans kunskaper i svenska på den nivån att de program vi själva ordnar måste gå på finska. Men jag ser gärna att någon annan aktör ordnar även svenskspråkiga evenemang här på gården.
Livskvalitet
Inget är ännu hugget i sten men Caselius och Olenius har ändå en del att berätta om sina planer. De känner en hel del musiker, så en och annan konsert kommer att stå på programmet.
– Vi kommer också att ha samarbete med Merja-Riitta Hämäläinen på Livskonstskolan Ilo. Hon är kreativitetsutbildare och Rosenterapeut, säger Caselius.
Hennes egna kurser är tvärkonstnärliga vilket till exempel kan betyda att kursdeltagarna först lyssnar på musik tillsammans och sedan målar de sinnesbilder som musiken väckt. Även dikter och noveller kan utgöra inspirationskällor.
Olenius ska leda en studiehelhet som är baserad på kreativ verksamhet.
– I den kan ingå musik, dans, kreativt skrivande, visuell framställning samt meditations- och mentaliseringsövningar. Man behöver inte ha några förhandskunskaper utan tanken är att man kastar sig in i det kreativa skapandet. Målsättningen är att förbättra självkännedomen och utveckla en bättre livshantering.
Det är vanligt att folk behöver lite hjälp på traven för att komma i kontakt med sin kreativa sida.
– Alla är inte pianovirtuoser men alla människor är kreativa på något sätt. Vi mår bra av att bejaka och utveckla de här anlagen. Men tyvärr har många traumatiska upplevelser från konst- och musikundervisningen i skolorna som även på äldre dag hämmar deras kreativitet.
Caselius säger att de ännu inte funderat så mycket på den ekonomiska delen av verksamheten. Men målet är att hålla kostnaderna nere, till exempel sparar de tid och pengar när de bor och arbetar i samma byggnad.
– Vi har ju båda två kurser på medborgarinstitutet så vi är inte helt beroende av inkomster från gården. Och vi är inte ute efter att göra stora pengar, i så fall hade vi inte kommit hit. Men så klart hoppas jag att vi på sikt ska kunna få vår utkomst härifrån.