Borgå sparar bort hvc i centrum?
Borgå har inte slopat tanken på en vårdstation i samband med sjukhuset, men tjänstemännen föredrar att all hvc-verksamhet koncentreras till Näse, vars nuvarande enhet byggs ut.
BORGÅ Den strukturarbetsgrupp som sedan december i fjol funderat på riktlinjer för en sundare ekonomi och bättre produktivitet, har sitt förslag klart. Det presenterades på torsdagsförmiddagen av gruppens ordförande Matti Nuutti (SDP).
I Borgå kan verksamheten på lite längre sikt anpassas med högst 5-10 miljoner euro. Under sitt arbete har strukturgruppen låtit göra omfattande utredningar och jämförelser. Man har kommit till att de största anpassningsmöjligheterna finns inom bildningssektorn.
En av de största tvistefrågorna torde ändå finnas inom social- och hälsovårdssektorn. Verksamheten ska koncentreras till större helheter och staden utreder en modell med en enda hälsostation. I Näse.
Konkurrerande platser
Planerna strider ju mot tanken om att bygga en hvc-enhet i samband med Borgå sjukhus, en dylik modell skulle ge synergier av många slag.
Social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme säger ändå att det är väldigt oklart hur verksamheterna vid sjukhuset ordnas i framtiden.
– Tjänstemännen anser att Näse är att föredra. Nu finns det två enheter på ganska nära avstånd. Östra hälsostationen verkar ändå i tillfälliga lokaler. Eftersom vi redan har en station i Näse och det går att bygga ut där, är det vettigt att koncentrera verksamheten hit.
Enligt Nurme borde beslut fattas redan i samband med nästa års budgetberedning.
Grönas Jari Oksanen liksom SFP:s Berndt Långvik påpekar att staden inte slopat planerna på en hvc-enhet vid sjukhuset.
– Ett dylikt koncept skulle vara klokt, säger Oksanen.
Komplicerad helhet
Det återstår att se vad fullmäktige som helhet har för åsikt. I dagens läge vet ingen vad Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt har för avsikt att göra, social- och hälsovårdsreformens effekter är också i det blå. Men en livlig debatt i vårdfrågan är att vänta.
Den kan också stadsborna delta i. Strukturgruppens rapport i sin helhet finns på stadens webb och den som vill kan komma med åsikter om förslaget i den, eller ge egna, nya förslag.
Arbetsgruppens förslag omfattar över 30 åtgärdsförslag för att utveckla kostnadseffektiviteten. Inom bildningssektorn går det att spara mest. Här gäller regeln färre väggar. En förtätning och modernisering av servicenätet är helt säkert att vänta, beträffande skolor, daghem, bibliotekstjänster, kulturtjänster och ungdomstjänster.
Tuorilan koulu, Saxby skola, Kråkö skola och Gammelbacka skola finns redan nu på stänglistan. En ny utredning ska göras så, att utgångspunkten är en optimering av lokaler och klasstorlekar. Modellen med bildningscenter utreds också och samma gäller kostnaderna per elev under skolans hela livscykel.
Dyrare dagvård?
Dagvården kan bli dyrare. Det kan bli färre enheter för munhälsovård och arbetet med en lättare servicestruktur inom äldrevården fortsätter.
Stadens depåer går kanske ihop, sammanslagningar av verksamheter sker på flera håll, ett förslag är att markpolitikens och kommunalteknikens mätningsgrupper går ihop.
Tomtmarknadsföringen effektiveras och Matti Nuutti säger att egnahemstomter också borde bjudas åt byggföretag.
Stadsplaneringen ska prioritera detaljplaner för företagstomter och planläggningsprocesserna ska bli snabbare.
Sysselsättningen effektiveras och personalens produktivitet ska bli bättre genom ett projekt som genomförs tillsammans med företagshälsovården. Man vill i synnerhet komma åt sjukfrånvaron som är stor inom vissa enheter.
Gruppen föreslår att lokala avtal uppdateras för att personalkostnaderna ska hållas i styr och att arbetskollektivavtal för timavlönade slopas. Produktivitetsprojekt stöds via resultatlön och belöningssystem.
Oklara faktorer
De statliga åtgärderna är tillvidare höjda i dunkel. Man vet att besparingar på 4 miljarder euro söks och en miljard gäller kommunekonomin. Besparingen kan uppnås genom att minska lagstadgade uppgifter och skyldigheter.
Borgå berörs av anpassningsåtgärder på cirka 10 miljoner. Matti Nuutti förklarar att om uppgifterna inte minskas, är väldigt svåra tider att vänta.
– Då måste staden gå åt personal- och lokalresurser. Om anpassningen skulle riktas enbart till personalresurserna, stryks 200-250 årsverken.
Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula hoppas att Borgå har mera kännedom om statens åtgärder när det är dags att fatta beslut om kommande lokala åtgärder. Det sker på höstsidan.