Tvåspråkigheten höjer inte kostnaderna
Ofta påstås det att Borgå har onödigt stora kostnader för tvåspråkighetens skull. Enligt en färsk utredning stämmer det ändå inte.
BORGÅ Kostnaderna för stadens servicestruktur har utretts genom att konsulter jämfört priserna för serviceproduktionen här med motsvarande kostnader i jämförelsekommuner.
En första del blev klar redan i januari. I går presenterade förvaltningsdoktor Eero Laesterä den återstående delen. Det är han som gjort jobbet tillsammans med specialsakkunniga Tuomas Hanhela. Båda jobbar vid Perlacon.
Laesterä påpekar att Borgå inte är en kriskommun på något sätt. Tvärtom har staden skött sin ekonomi bra. Man reagerade snabbt när recessionen började 2008. Ekonomin anpassades med cirka 43 miljoner euro åren 2008-2013. I Borgå har verksamhetsbidraget ökat betydligt mindre än i kommunerna i medeltal.
Negativ utveckling
Enligt bokslutet för 2014 verkar ekonomin ändå ha tagit en betydande vändning till det sämre. Det beror bland annat på minskade statsandelar. Samtidigt ökar behovet av service i och med att befolkningen åldras.
Konsulterna har jämfört Borgåkostnaderna med två olika grupper av kommuner, jämförelsematerialet är väldigt stort.
– Det är viktigt att undersökningsresultatet är så tillförlitligt som möjligt, förklarar Eero Laesterä.
Exempelvis vad just tvåspråkigheten beträffar har Borgå, Vasa och Karleby har jämförts extra noga, men det har också gjorts en större granskning på om tvåspråkigheten ökar kommunernas kostnader.
Enligt Laesterä har det inte framkommit några som helst kostnadshöjande faktorer.
Bildningssektorn kan spara
Den aktuella rapporten ger vid handen att de största anpassningsmöjligheterna i Borgå hittas inom bildningssektorn. Kostnaderna för social- och hälsovården och den allmänna förvaltningen är tämligen låga jämfört med andra kommuner. Det är främst inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, barndagvården och äldreomsorgen som kostnaderna skenar i väg.
Eero Laesterä nämner familjedagvården som ett till och med överraskande exempel.
– Den här vården är dyrare i Borgå än i någon av jämförelsestäderna. Verksamhetsutgifterna för vården är medelmåttiga, men intäkterna från klientavgifterna är tämligen låga.
Inom den grundläggande utbildningen igen är personalkostnaderna medelmåttliga medan kostnaderna för lokalerna är högst bland alla jämförda städer.
Undersökningen visar också att servicestrukturen inom äldreomsorgen är väldigt institutionsbetonad. Social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme framhåller att arbetet för att utveckla en lättare struktur har framskridigt rätt långt vid det här laget.
Stöder strategin
Konsulternas utredning bjuder inte på större överraskningar. Tvärtom stöder resultatet riktlinjerna i stadens strategi. Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula ger inga direkta svar på var staden kommer att spara.
– Genom att ändra på strukturerna åstadkommer vi en hel del.
Han konstaterar att de största utvecklingsmöjligheterna står att finna inom bildningssektorns servicenätverk, det vill säga skolor, daghem, kultur och fritidstjänster.
– Men det är politikernas sak att fatta beslut.
Bildningsdirektör Hilding Mattsson är glad för att få ett bra grundmaterial. Man vet var man står. Å andra sidan påpekar både han och Ujula att saker och ting kan analyseras på olika sätt.
– Om de interna hyrorna i Borgå skulle befinna sig på samma nivå som i Vasa skulle vi genast kunna "spara" en miljon euro, räknar bildningsdirektören.
Konsulterna har hittat anpassningsmöjligheter för upp till 10 miljoner euro. det betyder ändå inte enligt Jukka-Pekka Ujula att osthyveln börjar jobba febrilt.
Men det kan exempelvis bli färre verksamhetsställen och höjda taxor.
Arbetet går vidare
Stadsdirektören är lättad eftersom rapporten visar att Borgå inte ligger bland de dyraste städerna även om servicenivån är ganska hög.
Han säger att arbetet fortsätter och politikerna får ta ställning till vad som ska göras.
– Utredningen har inte kommit till för att hitta syndabockar utan för att beslutsfattarna ska få information om dagsläget i ett större perspektiv.