Barnskyddet har fått resurser och tack
Så sent som i fjol somras var det kris inom barnskyddet i Sibbo. Nu är läget annorlunda. Barnskyddsteamet har blivit dubbelt så stort.
SIBBO I juni i fjol rapporterade Borgåbladet om läget inom barnskyddet i Sibbo. Sedan november 2013 hade kommunen varit tvungen att ta hand om sjutton barn och placera dem utanför hemmet, samtidigt hade antalet barnskyddsanmälningar skjutit i höjden. Social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko sade till tidningen att barnskyddsarbetet är tekniskt omöjligt att utföra med bara fyra anställda.
Hur är läget i dag?
Servicedirektör Bodil Grön och servicechef Katarina Alhovuori lyser upp samtidigt.
– Vi har fördubblat vår arbetsstyrka. Vi fick två socialhandledare i september i fjol. Det är en helt ny yrkesgrupp för vår del. De har inte fast tjänst, men de verkar få fortsätta åtminstone en tid, säger Bodil Grön.
Dessutom fick barn-, ungdoms- och familjearbetet fyra nya tjänster i februari. Familjearbetet fick två och barnskyddet två. Antalet barnskyddsanmälningar ligger hittills i år på samma nivå som i fjol.
Billigt är bra med tanke på den kommunala ekonomin, men inte med tanke på kvaliteten. Katarina Alhovuori säger att det i längden blev ohållbart att ha ett barnskydd som var betydligt billigare än grannkommunernas. Innan nyanställningarna hade personalstyrkan inom barnskyddet varit oförändrad sedan 2009.
– Sibbo visade prov på ett brett ansvarstagande. Trots ekonomiskt svåra tider ville man trygga att de mest utsatta får hjälp, säger Bodil Grön.
Hon påpekar att barnskyddet också gynnades av den nya socialvårdslagen som trädde i kraft vid årsskiftet.
Årets enhet
Det har inte varit lätt att utföra ett hårt arbete med knappa resurser. Barnskyddsteamet lyckades underskrida budgeten 2014 trots att antalet klienter ökade med 20 procent. De anställda har inte haft rätt att arbeta övertid utan de har klarat av arbetsmängden genom att flexa och anpassa sina arbetstider.
– Vi skulle säkert ha gått i väggen tidigare om vi inte hade haft en fantastisk personal som har engagerat sig för sin uppgift och som vant sig vid att vara flexibel, säger Bodil Grön.
Barnskyddsteamet har fått ros för sina ansträngningar och valdes till årets arbetsenhet 2014 i Sibbo. Priset delades ut den 21 april.
Samarbete
En viktig orsak till Bodil Gröns och Katarina Alhovuoris arbetsglädje är den att barnskyddet fick lämna "bunkern" och flytta in i den nya hälsovårdscentralen i Nickby. I bunkern satt barnskyddet för sig självt och utförde sitt arbete för egen hand utan större kontakter med andra professionella inom social- och hälsovården. På det nya stället är barnskyddet en del av ett nätverk.
– I det här fallet är nyttan större än summan av de enskilda delarna. Ett plus ett blir mera än två. Det är lärorikt att jobba tillsammans, säger Katarina Alhovuori.
Samarbetet hjälper barnskyddet på många sätt.
– Till exempel i situationer där vi tror att klienten är i behov av akut psykiatrisk hjälp. En sådan fråga är nu en gemensam utmaning och inte något vi är ensamma om att hantera.
De upplever det som en avsevärd förbättring att överläkaren för den öppna vården Anna Peitola har ett intresse för socialmedicin och helhetshjälp och finns som ett stöd som barnskyddet kan konsultera.
– Jag brinner för det, säger hon.
Optimalt
Bodil Grön har arbetat inom barnskyddet i olika kommuner sedan 1987. Hon säger att hon aldrig tidigare har upplevt ett lika väl fungerande professionellt samarbete som i Sibbo. Hon tror att storleken på kommunen är avgörande.
– Storleken är optimal. I större kommuner blir de enskilda enheterna större, de jobbar var för sig, och det begränsar samarbetet.
Ofoget i Nickby är ett av de problemområden som social- och hälsovården arbetar med. Samarbetet ska växa till att omfatta bildningssektorn, ungdomsarbetet och också tredje sektorn.
– Tanken är att skapa en stödgrupp för föräldrar med pubertetsunga. Vi lyckades inte få ihop tillräckligt många intresserade i vintras, men ska göra ett nytt försök i höst.
Tack
Den nya socialvårdslagen fokuserar på förebyggande insatser. En sådan är till exempel möjligheten till hjälp i hemmet om läget där håller på att växa föräldrarna över huvudet.
– Vi ska också bli bättre på att marknadsföra oss och aktivt informera om oss för att på det sättet kunna fånga upp problemen i ett tidigt skede.
Barnskyddets klientinriktade arbete har fått tack.
– Vi har fått överraskande mycket positiv feedback av klienterna. De upplever att de har fått hjälp och att de också vill att vi ska få veta det. Det hör inte till vardagen i vår bransch, säger Bodil Grön.