Smakjury gav skolmaten poäng
Ingen av portionerna var så goda som maten som serveras vid högstadiet i Nickby. Det är Emma Lidmans bedömning.
SIBBO Helt i blindo fick tio Sibbobeslutsfattare och några medlemmar i ungdomsfullmäktige smaka på skolmat i åtta olika utföranden på lördagen i Söderkulla. Tanken är att bedömningen ska ge centralköksarbetsgruppen vägkost i sitt arbete.
– Vi bjöds på fyra versioner av fisksoppa och fyra versioner av lasagnette, berättar läraren och beslutsfattaren Kasper Nyberg, VGS. Vi fick äta i vilken ordning som helst och skulle betygsätta alla portioner enligt utseende, konsistens, temperatur och smak och lukt.
– Det var en helt intressant tillställning men jag är rädd att den drar uppmärksamheten från det som är viktigast när det gäller vårt framtida beslut om eget centralkök eller köpta matportioner. Jag tycker att smaken är viktig men att det essentiella är att vi i Sibbo kan ha mattillredningen i egna händer i framtiden. Bara på det sättet kan användarna få sin röst hörd.
Inte ens efter det att alla som deltog i smaktestet hade lämnat in sina skriftliga bedömningar kunde de få närmare information om vilken mat som var tillagad på vilket sätt.
– Kocken hade fått stränga direktiv att inte upplysa oss på den punkten, säger Kasper Nyberg. Vi jämförde förstås våra resultat och kunde konstatera att vi inte hade någon enhetlig linje. Smaken var delad och som man kan vänta sig helt subjektiv.
– Själv tyckte jag inte att smaken avvek speciellt mycket från den mat som vi serveras här i Salpar skola varje dag och som kommer från Fazer. Det var helt acceptabelt men också intetsägande.
Får påverka
Emma Lidman är medlem i ungdomsfullmäktige i Sibbo och satt därför med i smakjuryn.
– Ingen av portionerna var så god som den mat jag har ätit i högstadiet i Nickby. Några portioner smakade så illa att man bara inte kunde äta dem, andra var helt okey.
– Jag tyckte inte att det var svårt att bedöma maten eftersom vi fick ge poäng för olika egenskaper. Om varje portion hade fått bara ett vitsord hade det varit svårare.
Lidman är mycket glad över att få vara med och påverka. Hon har en yngre syster som går i skola i Salpar och som säger att maten ibland inte är ätbar.
– Det är så viktigt att man äter i skolan för att orka hela dagen.
Kasper Nyberg hoppas att man kan inleda en diskussion om det är enbart pengen som ska bestämma hur och var skolmaten tillreds för södra Sibbos skolor och daghem.
Livscykelmodell
– Jag hoppas att det inte blir en motsättning mellan eget, dyrt, och utifrån inköpt, billigt. Att vi nu har ont om pengar och satsar på Operation grytlock måste inte betyda att vi går in för intetsägande bulkmat. I stället borde vi satsa på innovation och nytänkande. Mat som kan aktivera våra egna lokala producenter och som inte bara gynnar skolorna och skolbarnens välbefinnande utan också vårt närsamhälle.
Nyberg frågar sig om inte ett nytt centralkök kunde finansieras enligt livscykelmodellen, en utomstående byggfirma bygger och någon annan tar hand om underhåll och skötsel.