Pigga barn lär sig bättre
Marko Gustafsson, rektor för Hamarin koulu, tror att tiden när läraren talar och eleven sitter tyst och stilla i sin bänk är förbi. Den skola som tar in dagliga doser av motion i undervisningen har mycket att vinna.
BORGÅ Egentligen är Marko Gustafsson ledsen över världen förändrats så att barnens vardag är stillasittande, att barnen inte längre naturligt rör på sig utan att de måste läras att göra det.
– Men vad finns skolan till för, om inte för att lära? De vuxna måste ge barnen färdigheter och kunskap för framtiden. Till det räknas it, men vi måste också lära ut en aktiv vardag, säger han.
- Regionförvaltningsverket stöder projektet med 30 000 euro.
- Ska aktivera barn och unga att röra på sig under skoldagen och också under fritiden.
- Tio skolor är med. De svenskspråkiga är Lyceiparkens skola, Strömborgska skolan och Vårberga skola.
- Motion och idrott inverkar positivt på skolframgången och förbättrar hälsan och välbefinnandet.
Hamarin koulu är en av de skolor som deltar i projektet Motionsstigen och som tagit projektet till sig och utvecklat det till fulländning. Marko Gustafsson säger att utgångspunkten för att projekt ska bli lyckat är att involvera alla, alltså också barnen, i planeringen och genomförandet. Dessutom ska man ha roligt.
Iver
Fjärdeklassaren och rastledaren Aida Saastamoinen är ett levande exempel på den iver som Marko Gustafsson talar om.
En rast, några gånger i veckan, finns hon i gymnastiksalen och ser till att de yngre barnen får ge utlopp för sin energi till exempel genom att klättra i rep eller hoppa över hinder.
– Det var så många som ville bli rastledare att läraren blev tvungen att lotta ut de tre som skulle gå på kursen. Vi fick lära oss olika lekar och tricks under kursen. Efter den har vi utbildat en fjärde elev från klassen.
Eleverna planerar själva programmet, men på plats finns också en vuxen övervakare. Fem år av fotbollsträning har gett Aida Saastamoinen speciella färdigheter för uppgiften. Hon har också två bröder, en yngre och en äldre, och hon vet hur man ska gå till väga för att få ordning på leden.
– Här i gymnastiksalen ska jag följa med att ingen gör sig illa eller att de törnar ihop.
Genomsyrar
Marko Gustafsson påpekar att motion i skoldagen inte handlar om att lära ut tävlingsanda, utan att lära barnen bli aktiva i vardagen.
Han tar oss med till klassrummen och till lektioner där de nya metoderna blivit en del av undervisningen. I det som kallas det funktionella klassrummet sitter eleverna på gymbollar eller står vid upphöjda bord. Stolar att sitta på saknas helt. Läraren går inte omkring i klassen, utan eleverna kommer fram till läraren.
– Under mina matematiktimmar gör jag så att så snart en elev har räknat en sida klar ska hen visa sidan för mig och efter det göra fem hukhopp. Det kan bli flera serier under en timme och eleverna har tyckt att det har varit roligt.
I ett annat klassrum möter vi ettor som håller pausgymnastik genom att i några minuters tid utföra snabba rörelser i takt till musik. Vi tittar in i sexornas klassrum. Under lektionen som är på gång, sitter eleverna inte utan har svängt upp och ner på sin stol och lagt den på bordet.
– En enkel och billig form av höjbart bord. Något som andra skolor lätt kan ta efter.
Arbetsro
Treorna har matematiklektion. De cirkulerar i grupp mellan olika stationer. Vid varje station får de lösa en räkneuppgift.
– Både jag och barnen tycker om den här formen av undervisning och det har inte lett till oro i klassen. Barnen är intresserade och positiva och samtidigt lär jag mig själv nytt, säger klassläraren Sanna Paljakka.
Marko Gustafsson säger att det är förståeligt att lärarna kan känna sig tveksamma till att ta in nya metoder. De kan vara oroliga för arbetsron i klassen.
– Det blev lite oroligt i början när barnen började röra på sig mera. Men det blev snabbt lugnare och lärarna fick gladare och piggare elever.
Temadag
Den fysiska aktiviteten syns på många sätt i skolan. Idrottsföreningar har presenterat sin verksamhet för eleverna. Det har handlat om grenar som korgboll, fotboll, segling, boxning.
Alla skolans klasser har i tur och ordning ordnat en temadag för hela skolan. Här är några exempel. Ettorna tog de andra med på en skogsutfärd, tvåorna ordnade terränglöpning, sexorna byggde upp en parkourbana i gymnastiksalen.
– Motionsstigen har gett massor av positiv energi. Jag tycker att erfarenheterna är så goda att jag uppmuntrar andra lärare att tänka i nya banor.
Ny läroplan
Den grundläggande utbildningen ska få en ny läroplan i augusti 2016. Den betonar motion och pauser i sittandet.
Marko Gustafsson säger att den kommunala läroplanen är under arbete, men att åtminstone de finskspråkiga rektorerna förespråkar tre veckotimmar i gymnastik för årskurserna 3–6 och två veckotimmar för ettor och tvåor.
– Vi föreslår att den tredje veckotimmen kunde delas upp så att varje skoldag inleds med ett femton minuter långt motionspass.