Lovisa vågar inte räkna med kärnkraft
Nya regeringsprogrammet är något av en rysare för Lovisa. Saknas en skrivning om framtida kärnkraft, är loppet kört. Nu jobbar staden med en ny strategi där kärnkraften inte alls är med.
LOVISA Det är nu framtiden spikas. Lovisa har lobbat för ett tredje kärnkraftverk på Hästholmen på alla tänkbara fronter men det finns inga garantier för ett positivt resultat.
– De enda som starkt lovat jobba för en skrivning i regeringsprogrammet är Sannfinländarna, säger stadsdirektör Olavi Kaleva.
Han uppfattar möjligheterna för en kärnkraftsskrivning i regeringsprogrammet som väldigt inskränkta.
Det är ju inte länge sedan Lovisaborna blev besvikna. Anhållan om ett tredje kärnkraftverk på Hästholmen avslogs 2010, samtidigt som Fennovoima och Industrins kraft fick tillstånd för nya kraftverk i Pyhäjoki och Olkiluoto. Och nu går Fortum med och finansierar Fennovoimaverket i Pyhäjoki.
Men det sägs att detta beslut inte påverkar bolagets planer för Lovisa.
Inga snabba förändringar
De nuvarande enheterna på Hästholmen har driftslov till 2027 och 2030. Lovisa ettan har alltså förbrukat sin livslängd ganska snart. Om det går så, att ersättande kraftverk inte byggs måste de nuvarande småningom monteras ned.
– Nedmonteringen tar cirka 10 år och skapar givetvis nya jobb, förklarar stadsdirektören som påpekar att kärnkraften präglar Lovisa länge än hur det än går.
En ny strategi görs för närvarande och en enkät har redan gått till tjänstemän och förtroendevalda. Kaleva säger att arbetet borde bli klart i år så att strategin kan träda i kraft nästa år.
Utvecklingsdirektör Sten Frondén säger man i strategin utgår ifrån att kärnkraften inte byggs ut.
– Detta är ett val vi gjort. Om det sedan visar sig att verkligheten är en annan, är det ju möjligt att justera.
Nya ben
I det här skedet gäller det ändå att hitta nya ben att stå på.
Då är tiopoängsfrågan vilka de är.
Sannfinländaren Saara Lång, som sitter i Lovisafullmäktige och som kandiderar för en plats i riksdagen, är visserligen för mera kärnkraft, men har också gjort en motion om att Lovisa borde utvecklas till byarnas stad.
Är detta framtiden?
– Hm, säger Frondén som nog är ganska säker på att en motreaktion kommer i något skede, folk får nog av att allting ska vara så stort och alla måste vara så effektiva.
Har Lovisa råd att rikta in sig på att vara byarnas stad och gå mot strömmen? Konceptet kostar.
– Vi måste försöka ge modellen en prislapp.
Lovisa behöver kärnkraft
Lovisafullmäktiges ordförande Arja Isotalo (SDP) är en av dem som lobbat så mycket hon kunnat för ersättande kärnkraftverk på Hästholmen. Också hon medger att regeringsförhandlingarna avgör stadens framtid. Sista chansen är nu.
– Lovisa behöver kärnkraften, vi kan inte hävda oss utan den. Dessutom har vi ju redan allting som behövs för ett nytt kärnkraftverk. Och nu är det ju fråga om att ersätta något som redan existerar.
Hon är glad för exempelvis vindkraftsplanerna, men påpekar att kärnkraften inte kan ersättas med vindkraft. Vindkraften är ett komplement.
Isotalo motsätter sig inte Saara Långs tankar om byarnas Lovisa men påpekar att också byaromantiken behöver en solid grund för att överleva.
Hon förstår inte riktigt att så många kandidater i riksdagsvalet säger nej till kärnkraft men ändå förklarar att byggs denna energiform ut så ska kraftverken nog placeras i Lovisa.
– Man ska väl kunna säga ja eller nej.
Vad staden ska göra om kärnkraften försvinner kan Arja Isotalo inte säga.
– Så här långt har vi inte tänkt.
Stora inkomster
Lovisa får betydande intäkter från Fortums enheter på Hästholmen. Det handlar om 10-12 miljoner euro per år. Av alla skatteintäkter utgör de från Fortum närmare 20 procent.