Fula tomter stör i centrum
När byggprojekt i centrum skjuts på framtiden lämnas fula tomter kvar. Det finns inte mycket man kan göra.
BORGÅ – Varför får det se ut så här, undrar en stadsbo och hänvisar till främst Etolas kvarter i hörnet av Mannerheimgatan och Linnankoskigatan, Hopeas kvarter vid Fredsgatan och Mannerheimgatan samt den så kallade Elantotomten vid Fredsgatan.
På alla dessa ställen har planerade byggprojekt strandat och det ser bedrövligt ut.
Stadsplaneringschef Eero Löytönen är av samma åsikt, så här borde det inte se ut.
– Stadsbilden förstörs och det är inte alls bra.
Att ställa byggkrav i dessa tider är knappast ändå realistiskt.
– Vi försöker hela tiden förhandla och jag är optimist, nog ska byggandet starta i något skede.
Byggnadsinspektionen brukar årligen göra en granskningsrond och ryter till vid behov. Löytönen säger att framförs kritik exempelvis i media kan det påverka resultatet.
Någon fasadgranskningssektion har Borgå inte längre.
– Det är egentligen jag som fått överta sektionens uppgifter, konstaterar han.
Lite man kan göra
Henning Johansson, ledande byggnadsinspektör i Borgå, säger att det inte är så mycket man kan göra åt de tomma tomterna. Om ägaren har bygglov så får det se ut som det gör, förutsatt att området inte är farligt. Det går däremot att göra en anmärkning om området "väsentligt förfular" gatubilden.
– De är onekligen inte nätta. De har tre år på sig att börja bygga, och tiden kan vid särskilda skäl förlängas till fem år. Under tiden finns det inte mycket staden kan göra.
Byggnadstillsynschef Päivi Kauppinen-Ketoja säger att det visserligen går att låta bli att ge en fortsättning på bygglovet efter tre år, men att det kan förvärra problemet.
– Det gäller att överväga noga. Men om den sökande inte tänker bygga, så kanske det är vettigt att inte bevilja förlängning.
I vissa fall kan byggnadsnämnden kräva att ägaren städar upp om området väsentligt förfular. I Lovisa finns till exempel några byggnader som är väldigt förfallna och mitt i centrum.
– Nämnden måste ta ställning till saken. Saker som var byggnaden finns, och hur fult det är. Om det är mitt i centrum så är det allvarligare. Då kan man göra en anmärkning med hot om vite, men det kan bli en otroligt lång process, säger Johansson.
Eero Löytönen säger att till exempel Etolatomten i Borgå är svår ur den synvinkeln. Dels är den inte för ful, dels utgör den ingen fara.
– Personligen ser jag att tumregeln är att tröskeln är högre utanför centrum. Det får vara stökigare där.
Också några byggnader i centrum av Borgå väcker känslor, som det så kallade Hopeakvarteret i korsningen mellan Mannerheimgatan och Fredsgatan. Det är byggföretaget NCC som äger helheten, och för tillfället är projektet på is. Meningen är att bygga bostäder.
– Förhandsförsäljningen gick inte så bra. Meningen var att riva byggnaderna på Krämaregatan, och det är fortfarande meningen. Byggnaderna längs med Mannerheimgatan ska renoveras, säger Löytönen.
Gatusyn i maj
I Borgå kommer nämnden att göra en så kallad gatusyn i mitten av maj, en dag där man besöker olika objekt i staden för att se hur det ser ut. I praktiken blir det en sorts husesyn på olika håll i Borgå. Idén kommer från Päivi Kauppinen-Ketoja som varit med om motsvarande rutiner i andra städer hon jobbat.
Motsvarande har gjorts i Borgå, men det är så länge sedan att varken nämnden eller personalen har något personlig erfarenhet.
– Meningen är att se att fasaderna och byggnaderna är i skick. Det tar hela dagen. Egentligen kräver lagen att nämnden gör det här, men det har varit några års paus.
Specifikt vilka objekt man besöker är inte fastslaget, men före den aktuella dagen ska man ha någon form av lista.
– Dessutom finns det ytterligare objekt som vi säkert diskuterar.