Försenat arkiv intresserar patienterna
Det nationella hälsoarkivet har inte kunnat hålla tidtabellen men snart kan alla östnylänningar läsa sina nyaste patientjournaler på nätet.
ÖSTNYLAND Varje gång vi besöker hälsostationen, tar ett laboratorieprov, besöker en poliklinik eller tas in på sjukhus görs det anteckningar i våra patientuppgifter. På en del vårdinrättningar används ännu pappersjournaler, på de flesta förs uppgifterna in i elektroniska system. Men det finns många olika slag av elektroniska system, som ofta inte kan kommunicera med varandra.
Därför satsar man nu på det nationella hälsoarkivet, kansallinen terveysarkisto, förkortat Kanta. Det är en dyr investering som ska ge stor nytta.
Alla vi medborgare i Finland ska kunna vara säkra på att uppgifter om vår hälsa, medicinska ingrepp, medicinering och epikriser finns samlade på ett och samma ställe, där vi själva lätt kommer åt uppgifterna och där hälsovårdspersonalen kan plocka fram viktig information.
Kanta-projektet har pågått i många år redan. Man började med de elektroniska recepten och i september 2014 var det meningen att Borgå sjukhus skulle anslutas till patientarkivet. Det blev ändå tekniska förvecklingar och först nu på vårvintern, den 11 februari, kunde också Borgå sjukhus gå med i Kantas patientarkiv.
Litet tidigare har den kommunala primärhälsovården i Lovisa och Borgå anslutits, men i Sibbo står man ännu i startgroparna. Sibbo hör till de sista kommunerna i landet som står utanför hälsoarkivet.
Smidigare vård
Lovisa var först ute i Östnyland och började anlita Kantas patientarkiv den första oktober i fjol. I Lovisa har övergången gått smärtfritt, efter en hel del utbildning av personalen i hur man fyller i uppgifterna på rätt sätt.
I Borgå togs Kanta i bruk av hälsostationerna i slutet av oktober. Ännu står röntgenbilderna utanför, de förs över först i april-maj.
I Sibbo har man fått vänta på att programleverantören skall få patientdatasystemet i Kantaskick.
– Nu är planen att Sibbo ansluts till Kanta i slutet av maj eller början av juni, säger ledande läkaren Anders Mickos.
Mickos ser stora fördelar med det nationella patientarkivet både när det gäller patientsäkerheten och hur vården kan göras smidigare.
– Om patienten ger sitt samtycke kan de vårdande instanserna få alla uppgifter som behövs och kan till exempel undvika att upprepa undersökningar som redan är gjorda någon annanstans. Man kan undvika att påbörja behandlingar som redan tidigare har visat sig olämpliga.
– Inom HNS har vi redan tidigare en regional databas, men via Kanta får man uppgifter från hela landet. Ännu större blir nyttan när de privata läkarstationerna och företagshälsovården ansluter sig till samma system.
Kirsti Castrén från Borgå Läkarcentral säger att det var meningen att de privata läkarstationerna skulle vara färdiga att gå med i september i år, men det kommer inte att ske.
– På Borgå läkarcentral sker nu kontinuerlig vidareutbildning av personalen för att den ska kunna skriva sjukjournalerna så att de passar in i det nya systemet, säger Castrén. Jag tror själv att årsskiftet är mer sannolikt övergångsdatum än september.
– När det väl fungerar kommer vårt arbete att underlättas betydligt. Vi får mer information om patienterna och behöver inte beställa papper från andra läkarstationer, sjukhus eller hälsocentraler. Patientsäkerheten blir också bättre. Dessutom kommer vi ifrån onödiga, dubbla, laboratorieprov och röntgenbilder. Det tar säkert sin tid innan allt fungerar men sedan kommer vi att få stor nytta av systemet.
Dra upp gränser
Inom HNS gör övergången stegvis, först i de mindre sjukhusen, som Borgå, och till sist universitetscentralsjukhusen.
– Små sjukhus klarar lättare av övergången, säger förvaltningsöverläkare Lasse Lehtonen. I stora sjukhus med många patienter blir det problem när patientuppgifterna tar längre tid än normalt att bokföra, vården lider. Men 2017 ska allt fungera.
Lehtonen ser att det kan bli svårt när man ska dra upp gränserna för vilka uppgifter som borde komma med i Kanta och vilka som är onödiga.
– Det finns åsikter om att allt som registreras på monitorerna på intensivavdelningarna borde sparas. Men alltför mycket information är inte heller bra. Om patientberättelsen är femtio sidor lång får man aldrig syn på de viktigaste uppgifterna.
– Sedan måste man komma ihåg att det fortfarande är människor som för in uppgifterna i systemet. Om en läkare skriver fel så följer felet med in i Kanta, det är ohjälpligt.
HNS har fått en del statsstöd för att gå över till Kanta, runt en och en halv miljon euro. HNS:s egna kostnader uppgår till 4-5 miljoner euro och därtill kommer personalens otaliga arbetstimmar.
– Nyttan med systemet borde också gå att mäta på något sätt, tycker Lehtonen.
- För den som är intresserad av sina egna hälsouppgifter gäller det att logga in på www.kanta.fi.
- Från den svenska sidan kan man klicka in sig på Mina
-
Kanta-sidor.
Identifiera dig med bankkod, mobilcertifikat eller certifikatkort. - Välj att granska elektroniska recept, hälso- och sjukvårdsuppgifter eller samtycke och förbud.
Först personlig information
Merja Nurmi är ADB-kontaktperson på Borgå sjukhus. Hon kommer ihåg när sjukhuset gick över från pappersjournaler till datoriserade system för ungefär tio år sedan. Nu har sjukhuset tagit nästa steg.
– Jag tror att de patienter som är vana att använda dator snabbt lär sig att gå in på Kanta-sidorna för att kontrollera sina uppgifter. Det här är ju ett lätt sätt att hålla reda på både mediciner och diagnoser.
– Men jag tror ändå att också pappersarkiven kommer att leva kvar länge ännu.
Anders Mickos i Sibbo ser också en stor fördel i att patienterna själv lätt kommer åt sina sjukberättelsetexter och laboratoriesvar.
– Om något blev oklart i samband med ett läkarbesök kan man gå in och kolla vad läkaren har skrivit och hur planen för den fortsatta vården ser ut.
– Personligen kan jag inte se några negativa sidor med att patienterna kommer åt sina egna uppgifter, tvärtom. Men samtidigt betyder det att personalen måste skriva texterna så att patienten själv förstår dem.
I normala fall flyttas uppgifterna automatiskt till Kanta inom ungefär ett dygn. När det gäller vissa känsliga undersökningssvar, kan överflyttningen fördröjas, så att läkaren hinner meddela patienten personligen innan svaren syns i Kanta.
– Man vill ju ogärna bli medveten om en cancerdiagnos genom att läsa om den i Kanta, säger Mickos.
Miljonte besöket
I dessa dagar gör någon finländare det miljonte besöket på Kanta-sidorna.
– Det har blivit populärt att kontrollera sina uppgifter på nätet via Kanta-sidorna, säger planeraren Pirjo Ikävalko på Folkpensionsanstalten, FPA. I princip är det meningen att alla uppgifter ska läggas in i realtid.
– Så småningom strävar vi också efter att få ett heltäckande europeiskt system. I Norden och i Estland finns det motsvarande system som vårt Kanta, med bara vissa små olikheter. Vi har redan gjort pilotprojekt tillsammans med Sverige och vet att det kan fungera att dela uppgifter mellan länderna.
I ett första skede är det bara de nyaste uppgifterna som förs in i Kanta. Ikävalko tror att det kommer en tid när också gamla uppgifter från invånarnas patientjournaler kommer att föras in, men inte så att patienterna själva kan se dem.
Just nu gäller regeln att bara arton år fyllda invånare kan gå in i Kanta och kontrollera sina egna uppgifter. Minderårigas uppgifter är inte direkt tillgängliga för föräldrar eller vårdnadshavare. Här kommer en förändring att ske och en arbetsgrupp utreder nu reglerna. Vårdnadshavarnas rättigheter måste definieras noggrant. En annan svår nöt att knäcka är definitionen av när en ung person ska få bestämma över sina egna uppgifter.