Spelmonopol gör kulturen gott
Kandidater som representerade åtta olika partier fick svara på frågor om idrott, kultur, ungdomar när Sibbos kultursektor ordnade debatt i onsdags.
SIBBO En av frågorna som debattledarna Riitta Ketola från Sipoon Sanomat och Mikael Crawford från Yle Östnyland ställde panelen gällde finansieringen av kulturen. Vem ska betala för den?
Kandidaterna företrädde partier från höger till yttersta vänstern. Men de var så gott som ense om att dagens system där tipsmedel används för att stödja idrott, konst, vetenskap och ungdomsarbete är det bästa sättet att föra ut kultur till alla finländare. Ingen var heller villig att rucka på statens spelmonopol.
– Det är viktigt att kulturen stöds med offentliga medel. Jag är stolt över att vi har ett system som gör det möjligt för alla att till exempel gå på en konsert. Så väl ställt är det inte överallt, sade Heikki Vestman (Saml).
Antti Kaikkonen (C) stöder också systemet, men han väntar sig att en sammanslagning av spelbolagen Veikkaus, Penningautomatföreningen RAY och Finntoto ska effektivera verksamheten och i bästa fall leda till större utdelning.
– Idrott, motion och kultur är de viktigaste kriminalpolitiska alternativen för att hindra utslagning, sade överkommissarien Thomas Elfgren (SFP).
Mera motion
Synen på frågan om hur den offentliga sektorn ska få medborgarna att röra på sig mera, var också samstämmig. Samhället ska stå för de yttre ramarna som idrottshallar, upplysta motionsspår, isplaner. Föreningar och framför allt skolan har en viktig roll i att uppfostra till ett fysiskt aktivt liv.
– Jag minns gymnastiken i skolan som militärisk och ojämlik, den uppmuntrade på inget sätt till att röra på sig. Sådant ska systemet inte få vara, sade Sippo Kähmi (FKP).
Marketta Mattila (Gröna) och Marianne Korpi (SDP) tyckte att samhället måste medverka till att motion och idrott inte blir alltför inriktad på dyr utrustning. Då finns det en fara för att unga från mindre bemedlade hem aldrig har en chans att delta.
Ungdomsarbetslöshet
Paneldeltagarna skulle också lösa arbetslösheten bland unga.
– Bort med onödig byråkrati. Det ska göras lättare för ungdomar att bli företagare, sade Kristiina Ljungqvist (Förändring 2011).
Antti Kaikkonen har inget emot ungdomsgarantin, felet är bara att den nuvarande regeringen inte har fått den att fungera.
Anu Nevanlinna (VF) föreslog innovativa verkstäder som ska ordnas av kommuner och TE-centraler.
Ingen trodde heller på att bibliotekens saga är all om tio år. Eventuellt har det ändrat form i och med digitaliseringen, men det behövs.
– Jag hoppas att biblioteken besöker skolor och daghem också i framtiden, sade Anu Nevanlinna.
Arrangörerna hade också inbjudit Sannfinländarna till debatten, men kandidaten meddelade förhinder.