En egen bro för djuren
En mörk, trång tunnel under motorvägen är ingen dundersuccé bland älgar. Östnyland kollade upp en splitterny faunapassage i Tessjö som i stället är byggd över motorvägen.
STRÖMFORS För bilister som susar förbi, är faunapassagen intill Tessjö å bara en av många broar.
Bron är bred, på mitten finns det utrymme för en stockbil att köra. Sidorna kantas av stenbumlingar och mellan dem har det planterats rönn, vide och tall. Småningom kommer träden och buskarna att skymma sikten mot motorvägen. Då blir det tryggare för djuren att promenera över bron.
I gruset syns att bron varit i användning.
– Här har i alla fall gått mårdhund, hjort och älg, säger Harry Lindroos från Tessjö jaktvårdsförening, medan han kollar spåren i sanden.
Statistik från årets vilträkning visar att så gott som hälften av älgarna i Strömfors är söder om motorvägen, alltså på en yta motsvarande en tredjedel av hela området.
Men det är ännu för tidigt att dra slutsatsen att älgarna stannat söder om motorvägen för att de inte hittade till passagen. Bland annat den milda vintern påverkar älgarnas behov att söka sig till vinterbete längre norrut.
Äter upp tallar
Om inte älgarna flyttar norrut går de bland annat åt tallplanteringar under vintern.
Skogsägare Jan-Anders Winqvist från Tessjö visar upp sin tioåriga tallplantskog. Med jämna mellanrum har älgarna tuggat på tallplantorna.
I den unga skogen hänger tvålar i tallkvistarna. Det finns att köpa avskräckningsmedel som ska hålla hjortdjuren på avstånd. Tvålar fyller i princip samma syfte och är en betydligt billigare lösning.
– Frågan lyder om det inte är människans lukt som mest avskräcker hjortdjuren, när man placerar ut tvålarna och kollar plantskogen mer än i vanliga fall.
Sämre virkeskvalitet ger mindre klirr i kassan. Som aktiv skogsbrukare och jägare har Jan-Anders Winqvist bett jägarna att visa hänsyn till markägaren.
– Jägare vill ha älg i skogen, men hobbyn får inte hota skogsbruket eller skogsintäkterna. Markägaren ska inte ensam stå för notan, samarbetet mellan jägare och markägare är väldigt viktigt.
Harry Lindroos förklarar att han söker samlicens för hela Strömfors. På så sätt beaktar jägarna området som helhet, och vid behov kan de snabbt få bukt på en växande älgstam.
Han tillägger att markägaren som hyr ut sin jaktmark är kung.
– Missnöjda skogsägare ska kontakta jägarna. Sker det ingen förbättring får skogsägaren avsluta hyreskontraktet. Det finns många andra jägare som mer än gärna hyr jaktmarkerna. Det är vi som får lov att foga oss.
Dyr mat åt älgar
Skogsägare Kaj Lönnroth från Jackarby i Borgå är frustrerad över den täta älgstammen i området mellan Storpernåviken och Lillpernåviken.
Efter en slutavverkning ska han plantera ny skog i stället.
– Jag bara planterar och planterar i tallskogarna.
Han vill sköta om sin skog på bästa möjliga sätt, och inte ha ytor där det inte växer något annat än sly. Älgkor med kalvar bryter av plantorna för att komma åt toppen.
– Vi skogsägare i trakten har inte mycket att säga till om. Problem uppstår om det inte finns folk i jaktlagen som förstår markägarens intressen.
Älgbekymren började efter motorvägsbygget mellan Borgå och Forsby i Lovisa, då djurens naturliga rutiner stördes.
Under sommaren vistas älgar i närheten av vatten, där det är svalt och det finns mycket att äta. När nordanvinden blåser söker de sig till betesmarkerna längre norrut.
– Nu är älgarna instängda söder om motorvägen, säger Kaj Lönnrot.
Enligt verksamhetsledare Bror Tallberg vid Borgå jaktvårdsförening har det bildats två älgstammar på var sida om motorvägen. Stammen är mycket tätare på den södra sidan om motorvägen. Djuren saknar egentliga faunapassager, de får ty sig till trånga vägar och en tunnel som går under motorvägen.
– Mindre djur, som hare och räv, är modigare djur. Älgen undviker att gå in i en mörk tunnel där den inte ser utgången. Den enda möjligheten är att älgkon har lärt sig gå genom tunneln och kalvarna följer henne.
Motorvägen mellan Borgå och Lovisa kantas av viltstängsel. Älgar som lyckas ta sig igenom viltstängslet blir överkörda, eller avlivas eftersom de är en fara i trafiken.
Bror Tallberg hoppas att man i Finland satsar på att bygga faunapassager som i Europa. Där förflyttar sig djuren på marknivå och bilarna kör genom tunnlar.
Gällande den täta älgstammen i söder säger han att jägarna följer upp situationen. Avskjutningen i Borgå är sannolikt som tidigare år.
Mikael Antell, ordförande för Nylands regionala viltråd säger att man redan talar om en egen älgstam i södra Pernå. Än så länge uppvisar älgarna ingen genetisk förändring. Det kommer varje år några nya älgar simmande över Pernåviken som ger tillräckligt med nytt blod i stammen.
Han tillägger att faunapassagerna under vägavsnittet mellan Borgå och Lovisa är misslyckade.
När motorvägen byggdes var planerna stora, men pengarna tog slut. Den enda passagen som fungerar är byggd ovanför motorvägen, och var egentligen inte ämnad åt djuren.
– Djuren går inte igenom en mörk plåttunnel där inte ens en fullvuxen person kan stå rak.