Minskade statsandelar driver ihop yrkesutbildarna
Något måste göras, men inte vad som helst, anser beslutsfattare utanför Borgå. Ny utredning negligerar igen kraven på enspråkiga utbildare och glömmer bort Prakticum.
ÖSTNYLAND I går offentliggjordes den nyaste utredningsrapporten kring hur utbildning på andra stadiet borde skötas i Östnyland i framtiden. Det är konsulten Seppo Lyyra, från BDO Consulting Oy som har anlitats för en rapport finansierad av alla östnyländska kommuner tillsammans. En styrgrupp med tjänstemän från alla kommuner har bistått konsulten, men rapportens slutresultat är konsultens eget förslag.
Lyyra föreslår att man ännu i år grundar ett aktiebolag som bygger eller hyr nya undervisningsutrymmen för Inveon och Point College under 2016. Om man går in för nybygge kan skolorna och det nya bolaget tillsammans finansiera det, utan kommunala pengar. Lyyra föreslår ett betydligt mycket mindre campus än man har planerat för, kanske bara hälften så stort.
1 augusti 2016 skulle Inveon och Point College fusioneras, enligt förslaget, efter samarbetsförhandlingar som leder till årliga besparingar på 1,1 miljoner euro. Följande fusion skulle ske i början av 2019, då också den finska yrkesutbildningen, Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, IUKK, tas med i samma bolag, eller samkommun.
– En fusion med IUKK redan i första skedet skulle väcka starka motreaktioner, närmast ett krig, säger Seppo Lyyra. Vi måste vänta och först skapa bättre relationer.
Konsultens utredning visar att den modell som IUKK har fört fram, med en fusion av IUKK och Point College, leder till stora ekonomiska förluster när staten bantar ner på statsandelarna. En fusion mellan Point College och Inveon ger betydligt bättre resultat. Dessutom skulle Inveon och Point College ha en helt överväldigande bra soliditet, långt över 80 procent.
Det här går stick i stäv med de siffror som IUKK presenterade för en månad sedan och man måste fråga sig vilka uträkningar som står närmast sanningen.
Missnöje
När utredningen presenterades för de östnyländska beslutsfattarna var det egentligen bara Borgårepresentanterna som var nöjda.
– Utredarna har helt glömt bort det planerade samarbetet mellan Inveon och Prakticum, säger Mia Heijnsbroek-Wirén, SFP, ordförande för stadsstyrelsen i Lovisa. Det verkar som om utredningen skulle vara ett beställningsarbete för Borgå stad, Inveon och Point College.
– Vi i Lovisa, Sibbo, Lappträsk, Askola och Mörskom anser att våra krav på enspråkiga lösningar måste beaktas. Dessutom får konsulten göra en tilläggsutredning kring effekterna av en helsvensk lösning, med Prakticum.
Heijnsbroek-Wirén efterlyser också en analys av vad de studerande egentligen vill ha. Målgruppen har helt glömts bort i utredningen.
– Dessutom tycker jag att det är märkligt att styrelseordförandena i utbildningssamkommunerna helt har glömts bort. De fick ingen inbjudan till information om den nya rapporten.
Campus viktigast
Stadsstyrelsens ordförande i Borgå Matti Nuutti, SDP, är däremot nöjd med rapportens innehåll men inser att det inte blir lätt att få hela regionen bakom lösningsförslaget.
– Om det finns god vilja så kan vi säkert komma framåt. Viktigast är nu att omedelbart fortsätta planera för campus.
Före slutet av maj ska alla kommuner meddela hur de vill ha det.
Reaktionerna från de skolor som berörs av den nya rapporten är försiktigt positiv.
Sari Gustafsson vid Point College uppmanar beslutsfattarna att tänka på ekonomin och på ungdomarna och inte glömma arbetslivet.
Solveig Mickels vid Inveon är nöjd med all den information som tagits fram i utredningen. Hon vill skynda på lokalitetsavgörandet men anser att det inte finns någon marginal att luta sig mot heller när det gäller organisationen. Statens behov av att minska utgifterna finns kvar också när den nya regeringen tillträder.
Harriet Ahlnäs, Prakticum är mest negativ. Hon kan inte acceptera en två- eller trespråkig lösning, som en fusion mellan Inveon och Pont College.
När det gäller gymnasieutbildningen föreslår den nya rapporten att de nuvarande gymnasierna fortsätter, men med ett intensivare samarbete mellan orternas finsk- och svenskspråkiga skolor och med än mer regionalt samarbete.
Om man räknar med de aviserade nedskärningarna i statsandelar till gymnasierna finns det ett spartryck på 900 000 euro på de östnyländska gymnasierna tillsammans, det är lika mycket som 15 lärartjänster.