Grundvattenområde och värme ur jorden går sällan hand i hand
Det är inte helt omöjligt att få lov till en bergvärmebrunn på grundvattenområde, men oftast är svaret nej.
HELSINGFORS/BORGÅ Sedan den 1 maj 2011 krävs det åtgärdstillstånd av den som vill byta ut sitt nuvarande värmesystem mot bergvärme eller andra former av jordvärme. Tillståndet beviljas av kommunen och i allmänhet ställer det inte till problem. Det är till exempel inget hinder att fastigheten ligger på fjärrvärmenätets område.
Betydligt svårare blir processen om man vill borra värmebrunnen på ett betydande grundvattenområde eller alltför nära en annan värmebrunn eller borrbrunn. Då är det Regionförvaltningsverket som, med vattenlagen som utgångspunkt, bedömer om tillstånd beviljas eller inte. Verket beaktar bland annat brunnens läge i förhållande till vattentäkter.
Timo Kinnunen, hydrogeolog på NTM-centralen i Nyland, säger att centralen håller alla de nuvarande formerna av värme ur jorden som likvärdiga system. De allmännaste är bergvärmebrunn och värmeslingor en meter under markytan.
Kan variera
Synsättet på de olika formerna kan variera inom kommunerna, men till exempel Borgå stad anser att systemen är likställda i fråga om behövliga tillstånd. Och den som vill borra en brunn eller dra slingor på ett grundvattenområde får räkna med att svaret oftast är nej, men inte alltid.
– Erfarenheten har visat att Regionförvaltningsverket i vissa fall kan bevilja lov, till exempel om brunnen ska borras i utkanten av ett grundvattenområde eller om fastighetsägarens avsikt är att avstå från oljeeldning och oljecisternen som är nedgrävd i marken, säger VVS-ingenjör Tommi Mäkinen på Borgå stad.
Ett annat fall där Regionalförvaltningsverket sade ja är Sannäs gårds jordvärmeanläggning. Värmeslingorna drogs på gårdens åkrar som ligger på grundvattenområde.
Grundvattenområdena är inte statiska, utan myndigheterna kan ändra på gränserna.
– Men för att man ska kunna konstatera en avsevärd förändring måste området undersökas noggrant. Staten har resurser för högst en till två undersökningar per år, vissa år görs inga undersökningar alls, säger Timo Kinnunen.
Alkohol
Timo Kinnunen tycker inte att man kan avfärda jordvärmens faror på grundvattenområden med att konstatera att den vätska som cirkulerar i systemet är "bara alkohol".
– Alkohol förekommer inte naturligt i vår natur. Miljöskyddslagen kräver att man tar hand om grundvattenområdena så att främmande ämnen inte kan ta sig in i dem.
Han berättar om ett fall i Borgå som utspelade sig 2009, alltså före kravet på åtgärdstillstånd. En fastighetsägare lät borra fyra 190 meter djupa bergvärmebrunnar. Några veckor senare märkte grannen att vattnet i hans bergsbrunn luktade glykol. Grannens 75 meter djupa brunn låg 80 meter från bergvärmebrunnarna. Senare upptäckte man ett läckage i bergvärmerören och alla rör byttes ut.
Blev värre
Men vattnet i grannens brunn blev om möjligt ännu sämre. Hälsoskyddet kom fram till att när man borrar sig ner till 190 meter frigörs mineraler som förstör dricksvattnet. Det förstörda vattnet rann in i dricksvattenbrunnen via sprickor i berggrunden.
Den som lät borra bergvärmebrunnarna ställde entreprenören till svars, men domstolen förkastade ansökan om skadestånd.
Enligt Timo Kinnunen är det dummaste man kan göra att borra eller installera utan lov.
– Har man gjort något som strider mot lagen, täcker hemförsäkringen inte skadorna om något skulle gå snett.