Kultur kostar men ger klirr i kassan
Hur påverkar Konstfabriken företagsamheten i Borgå? Det har Aalto-universitetet undersökt.
BORGÅ Snart presenteras svart på vitt vilka ekonomiska effekter Konstfabriken har i Borgå och om kulturhuset gör staden mer attraktiv. Häftiga diskussioner om ett av stadens största projekt genom tiderna är en av orsakerna till att biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz har gett Aalto-universitet i uppdrag att genomföra undersökningen.
När en motsvarande undersökning gjordes för Tammerfors kongress- och konserthall fick man fram att bara kongressdeltagarna årligen konsumerade för över elva miljoner euro i staden. Nu hoppas man i Borgå att undersökningen, där bland annat företagarna på Konstfabrikens område har intervjuats, visar på positiva resultat. Undersökningen ska genomföras med ett par års mellanrum.
– Tillförlitliga resultat får man när man kan jämföra Konstfabrikens resultat med konjunktursvängningarna över en längre period, säger Fredrick von Schoultz.
Kultur ger bättre hälsa
Det går att räkna ut hur lönande ett evenemang är i reda pengar. Det säger Timo Cantell, forskningschef i Helsingfors stad, som besökte Kulturforum i Grand nyligen. I allmänhet får arrangörerna en ganska liten bit av kakan, det mesta spenderar vi på annat runtom kring själva evenemanget.
– Ungefär tjugo procent går till biljetter och förfriskningar i pausen. Omkring åttio procent är kostnader för att man kanske köper något nytt att sätta på sig, köper en tidning som har en intervju med konsertens solist, för att man äter middag efteråt och åker taxi hem, eller man kanske tar in på hotell. Sammanlagt kan det handla om ett par hundra euro som till exempel en kväll på en konsert kan generera.
Personer som är kulturellt aktiva mår dessutom bättre och lever längre, säger Timo Cantell och hänvisar till forskning. Kultur i olika former är alltså som ett slags förebyggande hälsoarbete. Det är bra argument när man planerar för framtiden.
– Men man måste förstås se effekterna på lång sikt, pengarna rullar knappast in genast.
De begravda festivalernas stad
– I Borgå har det funnits fantastiska festivaler som gått i graven för att arrangörernas krafter sinar, till exempel ångfestivalen, och festivalen för romsk musik. Den hade internationell klass och kan jämföras med Avanti. Jag var själv med i arrangemangen, och såg hur mycket jobb folk lade ner. Men till slut orkade vi inte längre och festivalen upphörde, säger Klaus Martin, en av initiativtagarna till kultursammanslutningen #porvooX.
#porvooX är en öppen sammanslutning kulturellt aktiva människor som vill skapa samarbete, idéer och gemensam marknadsföring för att undvika att folk bränner ut sig. Konstnärer behöver professionell hjälp för att söka finansiering. En gemensam producent är ett stort stöd i marknadsföringen och praktiska arrangemang. Det är konkreta exempel på vad gruppen jobbar för.
– De flesta festivaler som arrangeras runtom i Finland har startat som små evenemang som sedan har vuxit sig till rikskända festivaler. Det gäller att hålla dem vid liv över inledningsskedet. Bra evenemang kan leva året runt.
Men som det ofta går när något försvinner så föds nya idéer. Så också i Borgå. Ett av de senaste tillskotten inom kulturen är seriefestivalen, som arrangerades nyligen. Det finns dessutom gott om caféer och krogar som bjuder på konst och musik. Klaus Martin har en vision om evenemang som inte begränsas till ett område utan genomsyrar hela staden.
– Det måste synas och höras på gator och torg när en festival arrangeras. Vart man än rör sig ska man känna av att något är på gång. Det måste finnas utbud som är gratis, och alternativ för dem med en lite tjockare plånbok. Men för att lyckas med det behövs gemensam marknadsföring och koordination.
Mera är på gång
Redan i sommar kan Borgå få en ny festival. En triennal med fokus på bildkonst som ska locka inhemska och utländska konstnärer ligger i startgroparna.
– Flera internationella konstnärer har visat intresse att delta, men tid och plats är ännu öppet, säger Merja Kukkonen, kultur- och fritidsdirektör.
Om allt går väl kommer triennalen att arrangeras redan i sommar. Just nu jobbar man med att skaffa finansiering. Borgå stad deltar med en liten del av kostnaderna.
Kulturdirektör Susann Hartman är medveten om stadens betydelse för att skapa en stad med levande kultur.
– Borgå stad stöder kulturen bland annat genom hyressubventioner. Det är dyrt att hyra lokaler för övningar och framträdanden. Staden kan hjälpa till med marknadsföring, och bättre koordinering av evenemang så att de inte krockar med varandra. Vi kan göra det lättare för aktörer att hitta lokaler för övningar och framträdanden.
Hartman föreslår att skolornas gymnastiksalar, som främst används för idrott, skulle kunna utnyttjas för kulturen. Hon instämmer i kritiken mot Konstfabrikens höga hyror, de borde vara billigare. Så en glädjenyhet för kulturproducenterna är att hyrorna för Avanti-salen och Tehdas-salen troligen snart sjunker.