Elevfrånvaro orsakar huvudbry i Sibbo
I Sibboskolorna tampas man med ett nytt fenomen: En liten grupp elever dyker helt enkelt inte upp i skolorna. Att datorspel och sociala medier skulle kännas mer lockande än skolarbetet har framförts som en förklaring till frånvaron men enligt ledande skolpsykologen står orsaken ofta att finna på annat håll.
SIBBO I Kungsvägens skola i Sibbo säger rektor Petra Paakkanen att hon inte kan ta ställning till problemet för sin skolas del.
– Skolan är så liten att det skulle vara möjligt att identifiera någon enskild elev om jag kommenterade saken. Men på det nationella planet kan jag säga att utmaningen med elever som inte deltar i skolarbetet vuxit markant de senaste åren.
I Sibbo ska en grupp med representanter från bildningskansliet, skolorna och elevvården samlas i dag för att diskutera vad man kan göra för att stödja elevernas skolgång. Vilka åtgärder som skulle kunna fungera vill Paakkanen ännu inte spekulera om.
Hitta lösningar
Det är ingen ny företeelse att elever i tonåren någon gång skolkar från skolan, men att elever under långa perioder helt och hållet slutar delta i skolarbetet är något man sällan tidigare sett i Sibbo.
– Det handlar om en liten procent av de 2 500 eleverna i kommunen. Det är inte många men skolan har så klart ansvar för alla. Vi vill inte att någon ska bli utan avgångsbetyg från grundskolan, i dagens samhälle har utbildningen en stor betydelse, säger Anne Salmela, ledande skolpsykolog i Sibbo.
Hon säger att problemet främst berör elever i klasserna 7–9 och att det är en verklig utmaning att hitta lösningar för att stödja någon som inte finns på plats.
– Kan undervisningen ordnas någon annanstans än i klassrummen eller borde skolan försöka nå eleverna där hemma? Kan undervisningen göras ännu mer individuell, olika arbetsmetoder lämpar sig för olika elever. Vi ska fundera på olika åtgärder och jag hoppas att de kan sättas in från och med nästa höst. Men det finns tyvärr inga enkla, självklara lösningar.
Spel ett symtom
Vad är det då som får en elev att stanna hemma? Salmela säger att sociala medier och olika spel som upptar elevens tid visst spelar en roll i sammanhanget men att de snarare är symtom än själva orsaken.
– Man spelar mera för att man inte är i skolan. Nätet kan vara en belönande miljö som ger nya kompisar och det kan bli en ersättning för det sociala umgänget man går miste om när man är hemma. Och man tappar lätt dygnsrytmen när skoldagen inte ger en struktur i vardagen och man börjar vaka på nätterna.
Men bakom beslutet att inte gå till skolan ligger enligt Salmela ofta många och varierande faktorer. De kan handla om inlärningssvårigheter, kompisrelationer, fysisk och psykisk hälsa eller en svår livssituation inom familjen.
– Som tonåring ska man klara av många olika skolämnen, en stor del är teoretiska. Om man har läs- och skrivsvårigheter kan det bli väldigt tufft. I den här åldern blir också den sociala biten mycket viktig, man vill ha ett kompisgäng att höra till. Skolgången blir tung om man känner sig utanför.
Salmela hoppas ändå att ett ökat samarbete mellan skolorna, hälso- och socialvården kan hjälpa eleverna och deras familjer.
– Sibbo är litet och vi har redan ett bra samarbete mellan de här aktörerna men genom att utveckla det vidare kan vi förhoppningsvis hitta lösningar som stöder både elever och föräldrar.