Det behövs bara en gnista
Vi omger oss med elapparater och elutrustning. Det leder till att brandrisken ökar. På lantbruken är elektriciteten den vanligaste orsaken till eldsvådor.
MÖRSKOM Villaägaren fimpade cigarretten i en askkopp som var av metall med trälock. Sedan åkte personen i väg på arbete. En stund senare meddelade villans larmsystem om rök i huset, och så var elden lös.
Huset var övertänt när brandkåren var på plats 20 minuter senare. Enligt polisutredningen hade branden startat från askkoppen.
Magnus Lindholm, skadegranskare på Lokal-Tapiola i Nyland visar med exemplet hur lite det behövs för att olyckan ska vara framme.
– Många bränder uppkommer på grund av mänskligt misstag. Vanligtvis glömmer folk på kaffekokaren eller brödrosten men bränder startar också från belysning som julbelysning. Andra risker är tv-apparater i standby-läge.
Damm boven i dramat
Magnus Lindholm besökte Mörskom för att berätta om elsäkerhet i lantbruket, men hans tips gäller lika väl för garage, lagerutrymmen och verkstäder.
Han ser snabbt vilka brandrisker det kan finnas i en byggnad.
– Det första intrycket säger allt. Om det är prydligt och rent eller om kemikalier, växtskyddsmedel och lättantändliga vätskor ligger huller om buller om varandra.
Han rekommenderar att hålla ordning. Ju mer kaos och ostädat det är desto större är sannolikheten att en olycka sker. I de flesta fall är damm boven i dramat.
– Det är livsfarligt om en äldre elmotor är täckt av damm, eller om utrymmet är dammigt. Det behövs bara en gnista för att det ska börja brinna. Elmotorerna kan också ha stötts till, vara slitna eller klumpigt reparerade.
I en äldre byggnad gäller det att vara extra uppmärksam. Eluttag och strömbrytare kanske ser hela ut, men möss och råttor kan ha gnagt på ledningarna.
Elcentralen är lika riskfylld. Äldre modeller kan vara dåligt skyddade eller i värsta fall helt och hållet sakna beröringsskydd till delar som är strömförande.
Magnus Lindholm visar bilder på olika riskfaktorer. Ett virrvarr av skarvsnoddar kan till exempel leda till att säkringen överbelastas. Eller en brännhet, dammig glödlampa som hänger ensam i taket.
En inmatningskabel till elcentralen som har dragits längs med golvet kan också utgöra en risk om den är oskyddad och skadas.
Under ett år sker cirka tusen bränder på lantbruk eller i anslutning till produktionsbyggnader.
– Lantbrukarna känner till farorna. Samtidigt blir de en del av vardagsrutinerna så att man glömmer man bort riskerna.
Livsverk brinner upp
Brandsläckaren är en livlina. Förutsatt att den används i rätt ögonblick.
Magnus Lindholm berättar om en verkstad där en röjsåg flammade upp och antände källarvåningen.
– Att panikslaget rusa upp till övervåningen och arbetskompisarna är en naturlig reaktion. På några minuter hade källaren fattat eld, och skadorna gick loss på 300 000 euro. När röjsågen fattade eld stod personen två meter från brandsläckaren.
I värsta fall brinner lantbrukarens hela livsverk upp.
– Är det värt att riskera sig själv, sina anhöriga och hela produktionen bara för att man inte uppdaterat gårdens elsäkerhet.
Lantbrukets elsäkerhetsdag arrangerades av Lokal–Tapiola Nyland på ungdomsföreningshuset Trollebo i Mörskom i onsdags.