Samfälligheten i Borgå hör till förlorarna
Borgåförsamlingarna har inga trumf i rockärmen när begravningsfinansieringen reformeras.
BORGÅ Från början av nästa år ändras finansieringen av kostnaderna för begravningsplatser. Staten har gett församlingarna i uppdrag att sköta om att invånarna kan begravas och fram till i år sker det genom att församlingarna får en del av den samfundsskatt som företag och samfund betalar.
Från 2016 kommer pengarna direkt från statsbudgeten via kyrkans centralfond. Enligt förslag ska pengarna delas jämnt enligt invånarantalet i den eller de kommuner som församlingen täcker.
De preliminära beräkningarna visar att Borgå kyrkliga samfällighet 2016 får 970 000 euro.
I år har samfälligheten budgeterat 1,1 miljoner euro för begravningsväsendet, summan utgörs av samfundsskatten.
– Erfarenheten visar att det har varit svårt att klara sig med enbart samfundsskatten, säger ekonomichef Siv Nyqvist.
– Det är staten som ska se till att det fungerar, men om staten inte ger oss tillräckligt med pengar måste vi ta en del från kyrkoskatten, och det är ju inte meningen.
- Församlingarna i Sibbo får enligt den preliminära beräkningen 371 000 euro i ersättning av staten.
- Lovisaförsamlingarna får 304 000 euro.
- Församlingen i Lappträsk får 55 000 euro.
- Ersättningen till Borgå gemensamma samfällighet blir 970 000 euro.
Ett förslag om slutliga fördelningsgrunder ges i maj i år och det slutliga avgörandet fattas i november.
Jan Sahlberg är chef för begravningsväsendet och han ser två orsaker till att Borgå hör till förlorarna när de nya bidragen delas ut.
– Om avgifterna ska delas jämnt enligt antal invånare förlorar kommuner där det finns livskraftiga företag som kan betala samfundsskatt. Dessutom är det mycket lättare och billigare att sköta en nyanlagd begravningsplats än en gammal, kuperad begravningsplats som är kulturhistoriskt värdefull, som vår här i Borgå.
– På Näsebacken finns också många gamla gravar där ägarna har besittningsrätt för all framtid. De utgör ett problem eftersom de ger mycket små inkomster men ändå måste vårdas som alla andra områden.
Krematoriet är inte aktuellt
Ännu när utvidgningen av begravningsplatsen skissades upp för mer än tre år sedan ingick ett nytt krematoriekapell i planerna.
– Jag räknade visst då med att det kunde kosta två miljoner euro, säger Sahlberg. Nu har jag bekantat mig med ett nybygge i Tavastehus där enbart själva krematoriedelen kostade tre miljoner euro. Nu får vi tänka om. När vi bygger ett nytt kapell måste det göras så att man kan skarva i med ett krematorium vid tillfälle.
– Så länge det finns kapacitet att kremera i Helsingfors är det en bra och ekonomisk lösning. Avgifterna är visserligen högre för Borgåbor än för helsingforsare men jag tror inte att det skulle bli billigare för de anhöriga att anlita ett Borgåkrematorium eftersom man ju måste få in byggkostnaderna på något sätt.
Däremot blir frågan om ett nytt kapell snart aktuell.
– Tidvis har vi, om inte direkt trängsel så näst intill, i begravningskapellet, säger Sahlberg.
I fjol skötte samfälligheten 375 begravningar. Enligt Statistikcentralens uppgifter kan man vänta sig att det antalet stiger till över 500 fram till 2030.
En allt större del av de avlidna kremeras, i Borgå var andelen i fjol 61 procent och året innan 66 procent. 2005 var året då man i Borgå första gången hade fler kremeringar än kistbegravningar.