"Visst måste man få bygga i Sibbo"
För att utveckla byarna måste tillämpningen av stomlägenhetsprincipen förändras så fort som möjligt anser fullmäktigegrupperna i Sibbo i en gemensam motion. – Det är en ytterst stark viljeyttring, säger Heikki Vestman (Saml) som presenterade motionen.
Missnöjet kring tillämpningen av den så kallade stomlägenhetsprincipen har pyrt länge i Sibbo och de politiska grupperna har enskilt och tillsammans under åren lämnat in motioner för att få en ändring till stånd. Ärendet har ändå inte framskridit.
Men den här gången är det annorlunda, säger den Samlingspartiets gruppordförande Heikki Vestman, som under fullmäktigemötet på måndagen presenterade en ny motion som alla grupper ställer sig bakom.
– Redan för några år sedan insåg jag att lagstiftningen inte förutsätter att stomlägenhetsprincipen tillämpas på andra platser än strandområden. Att den också tillämpas på landbacken är Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt planläggarnas praxis. När vi utredde saken fick vi ett utlåtande av juristen Matias Wallgren som är expert på markrätt. Han konstaterade entydigt att när en jämlik behandling av markägarna kan tryggas på annat sätt finns det ingen lagstadgad skyldighet att tillämpa stomlägenhetsprincipen på ett område som omfattas av en delgeneralplan.
Tätare byacentrum
Vestman säger att problemen med tillämpningen för Sibbos del först och främst har att göra med delgeneralplanerna i byarna. De har gjorts upp enligt riktlinjerna i generalplanen där man tillämpat stomlägenhetsprincipen vilket lett till att man inte kunnat täta till bebyggelsen i centrum av byarna där tillgången till kommunalteknik är god. Att ändra på det här är motionens främsta mål.
– En annan viktig fråga är hur man ska få bygga på de områden på glesbygden som inte omfattas av en detaljplan eller delgeneralplan. Enligt den nuvarande generalplanen ska stomlägenhetsprincipen tillämpas på dessa områden men enligt motionen vill vi granska frågan när generalplanen i sinom tid uppdateras. Som det är nu kan det hända att en kommuninvånare som äger en fastighet på till och med flera hektar inte får bygga för att stomlägenheten redan använt all byggrätt. Familjemedlemmar har inte fått bygga på släktens mark.
Vestman minns att man redan år 2008 då fullmäktige behandlade generalplanen för 2025 bland annat diskuterade om man kan flytta framåt datumet från och med vilket stomlägenhetsprincipen ska tillämpas. I dagsläget är datumet 1.7.1959. Parceller som brutits ur stomlägenheten efter det minskar på byggrätten.
– Då ansåg planläggaren att det här datumet inte kan skjutas framåt och att man inte heller kan ändra på tillämpningen.
Starkt stöd
Fullmäktigemotionen som inlämnades på måndagen behandlas i normal ordning. Vestman kallar den en ytterst stark politisk viljeyttring eftersom alla gruppordförande undertecknat den.
– Utgångspunkten är att fullmäktiges önskan förverkligas, det finns inga hinder i lagstiftningen. Stomlägenhetsprincipen orsakar problem i många andra kommuner och för att lösa dem måste någon kommun våga ta beslut för att avhjälpa dem. Enligt generalplanen har vi plats för 4 000 nya invånare i byarna, vi måste kunna förverkliga potentialen. Det måste vara möjligt att få bygga i Sibbo när det är ändamålsenligt. Man ska inte sätta käppar i hjulen med reglering och normer som inte förutsätts i lagen.
Men att ändra på tillämpningen kan kräva domstolsbeslut eftersom NTM-centralen slagit fast att nuvarande praxis gäller.
– Kommunen har planläggningsmonopol. NTM-centralen är övervakande myndighet men ingen rättsinstans. Vi har starka juridiska argument så ärendet kan behandlas i domstol, om NTM-centralen så önskar.