Nya EU-regler ger sömnlösa nätter
Ett snårigt EU-regelverk får hästbranschen på knä. Det värsta scenariot är att hästar blir utan sommarbete, och nästa vinter råder brist på hö. Företagarna på Esmas ridcenter i Lovisa hoppas att Finland ännu kan förhandla fram ett undantag.
LOVISA Det är som i en saga, Esma och Johan Haddas historia.
Året är 2000. Han är en jordbrukare som slutat med nötkreatursuppfödning, och planerar att sadla om till hästbranschen. Hon är nyutbildad ridskolelärare som funderar att starta eget.
– Jag ägde tre hästar och gav privata ridlektioner. Jag minns hur folk påminde mig om att skriva ett detaljerat kontrakt då jag hyrde in min verksamhet hos Johan. Nåja, det blev en annan sorts kontrakt, säger Esma Haddas. Hon ler och tittar på sin vigselring.
Johan Haddas hade ett par gånger suttit på hästryggen, men kom snabbt in i branschen.
Tillsammans började de bygga upp företaget. Esma ansvarar för ridskoleverksamheten, att rida in unga hästar och avelsverksamhet. Johan sköter pappersjobbet och tyngre byggarbeten på gården.
Barnen Lida, 13 år och Georg, 10 år har praktiskt taget vuxit upp på hästryggen.
Hoppas på undantag för Finland
Det är slitigt att jobba i hästbranschen. Familjens vardag har haft sina upp- och nedförsbackar. Det senaste halvåret har överskuggats av Esma Haddas allvarliga ridolycka i somras, hon lider fortfarande av sviterna.
Nu orsakar EU:s jordbruksreform sömnlösa nätter.
I värsta fall kan EU-regeln leda till att vi blir tvungna att hålla oss med färre hästar.
Det är den nya termen i stöddjungeln, permanent gräsmark, som gör livet svårt för såväl hästföretagare som alla som odlar vall.
Enligt regeln ska vall som använts i mer än fem år bevaras som permanent gräsmark.
På familjen Haddas vallåkrar odlas hö åt hästarna, eller så betar hästarna på åkrarna.
– Vi har femton hektar vallåker, som snart klassificeras som permanent gräsmark. Förutsatt att vi inte plogar upp dem och sår dem med spannmål, förklarar Johan Haddas.
Han hoppas ännu att Finland skulle förhandla fram ett undantag i regelverket.
Tio kilo hö per dag
EU-regeln kräver inte att samma åkrar är permanenta år ut och år in. Odlaren har rätt att välja vilka åkrar som är permanenta, huvudsaken är att den totala permanenta gräsmarksarealen inte minskar.
Regeln påverkar även familjen Haddas barn den dag generationsväxlingen är aktuell. När en tredjedel av åkerarealen klassas som permanenta gräsmarker påverkar det gårdens lönsamhet.
– Kanske är jag i maj tvungen att ploga upp vallåkrarna och så dem med spannmål. Jag väntar till det sista.
För hästfolket klarnade EU-reglernas innebörd först på senhösten.
Johan Haddas är frustrerad över att det inte tilläts någon övergångstid. Ett hästföretag kan inte justera sin verksamhet i all hast. Till exempel hästavel tar tid.
Esmas stall har 38 hästar. De spenderar dagarna utomhus i stora inhägnader, där finns mycket plats för spring och bus.
Hästarna flockas nyfiket intill stängslet, främst i hopp om det skulle vankas en godbit. Gårdens två finska hästar, mor och son, bökar ivrigt i Esmas ficka.
Under sommaren går stona och fölen på bete intill vägen. Ofta stannar bilisterna för att fotografera hästarna.
– Vårt varumärke är djur som mår bra. Hästar är gjorda att röra på sig. En häst äter ungefär 10 kilo hö per dag.
Om den nya EU-regeln träder i kraft och vallåkrar plogas upp som aldrig förr, leder det till brist på hö nästa vinter. Plus att priset på hö skjuter i höjden.
Hästgårdar har sällan stora åkerarealer, ofta går hästarna på sommarbete på arrenderade åkrar.
När vallåkrarna är i farozonen drar bönderna öronen åt sig. De vill inte få sina åkrar klassificerade som permanent gräsmark.
– Det betyder att i sommar blir på många håll hästar utan sommarbete, fortsätter Esma Haddas.
Hovslagare, värmekostnader och vattenavgifter blir allt högre och har en längre tid naggat på hästföretagarnas lönsamhet.
Hon befarar att det nya EU-regelverket blir dödsstöten för ridskolor ute i periferin som redan nu kämpar med sin ekonomi.
– I värsta fall kan EU-regeln leda till att vi blir tvungna att hålla oss med färre hästar. Vilken tur att man inte är ensamföretagare, att vi har varandra. Annars hade det varit väldigt jobbigt just nu.
Naturens mångfald
Vad är meningen med den nya EU-regeln?
– Allt började med en tysk jordbrukare som var missnöjd med övervakningen. Rättsprocessen ledde till ett domstolsbeslut. Beslutet går ut på att jordbruksmark som det odlats vall på mer än fem år nu ska tolkas som permanent gräsmark.
Det här förklarar Sam Vickholm, landsbygdschef på Landsbygdsförvaltningen i östra Nyland.
EU-regeln om permanent gräsmark finns till för att bevara naturens mångfald, men nu motarbetar den sig själv.
– I stället för att öka eller bevara gräsmarkerna förkortar den vallarnas omloppstid vilket är dåligt både för miljön och för odlaren.
Alla EU-länder har förbundit sig att ha en viss mängd permanenta gräsmarker. Andelen gräsmark varierar stort från land till land, till exempel i alperna finns stora sluttande arealer som inte lämpar sig för annat än naturbete.
I Finland finns det inte mycket naturbeten, därför slår reformen hårt mot oss.
Sam Vickholm påminner att den nya åkerklassificeringen gäller även om man inte längre har djur, eller om man säljer eller hyr ut sin åker.
– Åkermarkens värde kan rasa, plus att odlaren har begränsad rätt att använda sin egen mark. På sikt kan en markägare som har en prima åker äga en värdelös äng.