De första jordbrukarna kom till Sibbo på stenåldern
SIBBO. Bodde Sibbos första jordbrukare här? Arkeologerna utgår från att eldstaden de hittat nedanom Nickby gamla sjukhus, är en eldstad som stenåldersmänniskor värmt sig vid.
Två eldstäder, spår av pålar, och keramikbitar från neolitisk tid 5 000 -1 500 år f.Kr, visar att Nickby skulle ha varit bebott av ett folkslag som troligen kom från Svartahavsområdet.
– Keramik från stenåldern har hittats runtom i Finland, men det är ändå rätt ovanligt, säger arkeolog Hannu Poutiainen som leder utgrävningarna i Nickby.
För hans egen del är det ändå första gången som han får vara med då sådana rara skärvor grävs upp.
– Vi gjorde fyndet redan i november i fjol, och det bestyrkte att vi har att göra med en bosättning från senare stenåldern. Keramiken är en så kallad kamkeramik, från slutet av tidsepoken 3 200-1 500 f.Kr.
Man tror att bosättningen i Norden utökades i samband med en folkvandring från folkrikare delar runt Mellanöstern och Asien.
– Troligen kom de här bosättarna från Svartahavsområdet.
Det skulle alltså vara förfäder till ukrainare, ryssar, georgier, turkar, bulgarer och rumäner, som slog ner sina bopålar för att odla i Nickby. Kulturen från de här områdena var förhärskande under cirka 5-600 år.
Främmande kultur
Hannu Poutiainen är övertygad om att bosättningen kom från en främmande kultur.
– Man kan dra den slutsatsen av bland annat rester av klädsel som man funnit i gravarna, sättet de begravde sina döda på och deras odlingar.
Avvikande från den övriga glesa befolkningen var också att de sökte sig till marker som gick att odla, slog sig ner och blev stadigboende, medan nomaderna rörde sig kring vattendrag och flyttade på sig.
– Här i Nickby kan man föreställa sig att de sökt bördiga marker som gör det möjligt att hålla husdjur. Nu slingar ån här nedanom, och vi vet inte om här på den tiden fanns en å, eller en smal vik. Det verkar ändå vara så att fisket inte har spelat någon större roll för den här bosättningen.
Man vet att det tog lång tid för nya idéer och sedvänjor att spridas. Jordbruksmetoder uppstod först i de varmare världsdelarna och man tror att de första egentliga jordbrukarna kom till Norden för 6 000 år sedan.
Aska från stenåldern
Området i Nickby har intresserat arkeologerna redan flera år, men det var först nu på våren som man avgränsade utgrävningsområdet och utförde mer omfattande grävningar.
Nu har man grävt i tre veckor och börjar vara på slutrakan. Poutiainen är redan mer än nöjd. Han, Jasse Tiilikkala och Kim Krappala lyfter på några presenningar för att visa sina fynd.
Under skyddet finns tätt radade stenar, med aska och rester av kol från förhistorisk tid.
– Vi har hittat två eldstäder bredvid varandra, det handlar troligen om en eldstad som man haft inomhus för man kan se spår av pålar som hållit upp väggar runtom.
Här har husmor tillrett maten och här har invånarna suttit och värmt sig för tusentals år sedan.
– Det är sällan man hittar så välbevarade eldstäder. Den här är ovanligt nätt, konstaterar Poutiainen.
Länge trodde man att stenåldersmänniskornas boningar var väldigt anspråkslösa. Nu vet man att det handlade om rätt utvecklade boningar, med värme och skydd för väder och vind.
Vid utgrävningarna i Nickby har man funnit även en annan boplats nära pumphuset längre ner mot ån, men där har plogar och hundratals år av odling förstört området.
– Eldstäderna har skyddats av läget på ett berg. Berget har hindrat plogen att gå djupt så stenarna har inte rörts om.
Packar ihop
Arkeologerna gräver i lager efter lager kring eldstäderna. Förhoppningen ligger till att man ska hitta mer keramik, benrester och jordlager som visar om stenåldersmänniskorna höll sig med husdjur och vilken typ av odlingar de hade.
Benflisor från djur har hittats, men ännu vet man inte vilken typ av djur de tillhört.
Det ihärdiga skrapandet fortsätter tills tidsfristen är över, och ännu ska man ta prover ett steg närmare Östanåparken. Efter det börjar en nogsam analys över fynden, och sedan är det
Museiverket och kommunen som får ta beslut om vad som sker med den förhistoriska boplatsen.
– Sibbo kommuns tjänstemän har varit intresserade och entusiastiska. Det är inte alltid vi möter en så insiktsfull attityd, lovordar Poutiainen.