Havsmiljö hotas av gifter och skarv
BORGÅ. Har staden miljöproblem dumpas de i Svartbäckfjärden. Det säger Peter Oljemark från Svartbäck fiskelag, som kämpar mot att nya muddringsmassor deponeras på området och lyfter upp de gifter som finns på bottnen. Nu har också skarven tagit död på två öar.
Peter Oljemark säger att han skrivit inlagor sedan 1970-talet.
– Det var då man började gömma undan skit i fjärden, säger han.
Och trenden har fortsatt. Bland annat avloppsvattnet från Hermansö reningsverk rinner ut här och industriområdet i Sköldvik är inte precis miljövänligt.
Nu protesterar fiskelaget vilt mot planerna på att deponera muddringsmassor i Svartbäckfjärden, där det finns både dioxiner och furaner samt andra giftiga ämnen. De ligger på djupet men börjar man röra om i vattnet finns en risk att det sker en frigöring.
Miljövårdschef Jukka Palmgren är ändå illa rädd för att tillstånd beviljas. Fjärden har redan blivit ett slags soptipp.
Fel tidpunkt
Trafikverkets och Borgå stads anhållan om muddringstillstånd hos Regionförvaltningsverket kungjordes mitt i hetaste sommaren då folk var på semester. Det handlar om en muddring av farleden Tolkis-Borgå samt vid hamnen i centrum. Man vill alltså deponera massorna i Svartbäckfjärden.
Svartbäck fiskelag, som äger vattnen, hade inte kontaktats alls och vid Regionförvaltningsverket kunde ingen svara på frågor på grund av semestrarna. Trafikverkets formulering lät dessutom förstå att verket äger de aktuella vattnen.
– Jag behövde sedan inte hota alltför många gånger med Justitiekanslern för att fiskelaget skulle få tilläggstid att lämna in anmärkningar, säger Oljemark, som av en händelse fick höra om planerna precis innan tiden för anmärkningar gick ut.
Man är beredd att kämpa in i det sista.
– Så här får det inte gå till, säger också Erik Oljemark, fiskelagets förman. Han begriper inte myndigheternas nonchalans.
– Man kan ju inte bara komma hit och dumpa 9-10 000 kubikmeter i fiskelagets vatten utan att ens fråga om lov.
Han tycker att Svartbäckfjärden redan förstörts tillräckligt.
– Fiskelaget säljer cirka 100 fiskelov per år och området har stort rekreationsvärde. Det är klart att rubbas bottensedimenten och gifterna sätts i rörelse så hamnar de först i fisken och sedan i människan.
Kamp mot väderkvarnar
Både fiskelaget och stadens miljövårdsbyrå protesterade redan för drygt tio år sedan mot planerna på att muddra utanför Nestehamnen. Palmgren säger att konsultutredningarna då var så bristfälliga att han var ganska säker på att tillstånd inte beviljas.
– Men lovet gavs. Hamnen ansågs väl vara så viktig.
Och när ett tillstånd finns ligger det nära till hands att fortsättning följer. Han tror att Trafikverket kommer att få dumpa sina massor på föreslagen plats.
– Miljövårdsbyrån koncentrerar sig därför på uppföljnings- och kontrollfrågor.
Han förklarar att efter hamnmuddringen togs visserligen bottenprover och ingenting alarmerande upptäcktes. Å andra sidan tas prover alltid från bara vissa ställen.
– När tunga massor dumpas på ett område och trycker ned gammal botten, kan bottensediment vända på sig speciellt i randområdena. Något slags aktivitet sker alltid.
Palmgren framhåller att fiskbeståndet i fjärden kontrolleras regelbundet.
– Vi har inte noterat någonting speciellt hittills. Det kan också bero på att fisken inte nödvändigtvis är lokal utan kommer från annat håll.
Döda öar
Det är inte bara människan som farit illa med miljön, nu har också skarven gjort sitt. Jukka Palmgren blev i somras förskräckt när han såg hur det ser ut på Skallo Buskören och Stora Buskören, som ligger mitt emot Sköldvik ungefär på den plats där muddringsmassorna ska dumpas.
– Skarvarna har invaderat båda öarna och tagit kål på växtligheten. De täcks av fåglarnas vita avföring.
Han säger att skarven aldrig tidigare slagit sig ned så här långt innerskärs. Att de trivs just på dessa två öar har att göra med att de inte blir störda. Farleden går på andra sidan fjärden och människorna brukar inte besöka holmarna.
– Närmare 2000 fåglar har hållit till här och de stannar säkert om de inte blir störda på något sätt.
Diskussionen om skarvproblemet har varit livlig i Finland och åsikterna går i sär. Erfarenheter från exempelvis Sverige visar att skarvjakt inte påverkar beståndet. Att pricka ägg får fåglarna att söka sig till nya häckningsplatser.