Borgå står inför skattehöjning
BORGÅ. Borgå stad är i samma situation som många andra kommuner, budgeten går inte ihop. Nu återstår bara dåliga alternativ, ett är skattehöjning.
Finansdirektör Raija Vaniala är känd för att välja sina ord med försiktig eftertanke. Men nu hoppas hon på en större krismedvetenhet bland beslutsfattarna i staden.
– Det har alltid varit svårt att få ihop budgeter. Men nu är det faktiskt extra svårt.
Budgetförslaget för nästa år ska behandlas i stadsutvecklingsnämnden den 2 september. Rambudgeten har ett underskott på 3,2 miljoner, men utsikterna framöver lovar bara ökade utgifter, samtidigt som inkomsterna minskar.
Den största boven nu är minskade statsandelar. Borgås andelar minskar nästa år med 5,8 miljoner.
– Vi måste diskutera en skattehöjning i höst, konstaterar Vaniala.
En skattehöjning har stadens beslutsfattare tillsvidare skjutit på framtiden, men nu verkar väggen komma emot.
Ekvation går inte ihop
Kommunernas inkomster minskar och lågkonjunkturen håller i sig, samtidigt som servicetrycket ökar då befolkningen åldras. Staden har inte stora möjligheter att finansiera underskotten på andra sätt än genom att höja tariffer och avgifter, ta mer lån, eller höja kommunal- och fastighetsskatten.
– Vi har redan genomgått strukturförändringar, sökt besparingar genom att organisera om. Någonstans finns gränser för när organisationen inte längre är funktionell på grund av alla nedskärningar.
Vissa besparingar kan ändå fortsättningsvis göras genom att koncentrera servicenätet, tror Vaniala. Några konkreta planer på hur det skulle ske finns ändå inte.
Nytt är först dyrt
Staden har investerat i olika typer av ny teknik för att på sikt minska utgifterna.
– Men det innebär i det här skedet ännu utgifter, besparingarna kommer först senare.
Borgå har ett visst intresse att se om man genom att samarbeta med grannkommuner kunde hitta nya smarta lösningar, något som utreds i samband med diskussionerna om de Östnyländska kommunstrukturerna.
Tomtförsäljningen går trögt och staden räknar med svårigheter ännu år 2015. Inkomsterna för tomtförsäljningen år 2013 var 5,5 miljoner, för nästa år räknar man med att inte komma över 3,5 miljoner.
Vissa inkomster kan staden få genom att sälja till exempel fastigheter som Valtimohuset och vissa lägenheter.
– Här är konjunkturläget emot oss, och med fastighetsförsäljning det är ju så att man kan sälja bara en gång.
Staten backar?
Vaniala hoppas liksom alla andra som ansvarar för en kommunal budget, att staten i sin budgetria backar i sina förslag att föra över fler uppgifter på kommunerna. Tanken har varit att kommunerna ska ta över kostnaderna för arbetsmarknadsstödet och för att sysselsätta långtidsarbetslösa. Det skulle öka Borgås utgifter med omkring 1,3 miljoner.
Stadsstyrelsen kommer på sitt nästa möte att öka limiten för lån som tas via Kommunfinans Abp. Tillsvidare har lånegränsen legat vid 8 miljoner, nu ska den höjas till 15 miljoner.
– Höjningen är nödvändig för att stadens likviditet ska kunna säkras, sägs det i motiveringen.
Raija Vaniala intygar att det inte innebär att staden skulle befinna sig i någon form av lånekris.
– Det handlar bara om att vi ska ha bättre möjligheter att ordna finansiering så effektivt och billigt som möjligt.
Kommunfinans garanterar kommunerna lån till fördelaktiga priser.
Borgå stads lån på årsbasis är 20-30 miljoner och även lånenivån kommer att diskuteras i höst.