Pirrig skolstart med nya sparkrav
BORGÅ. Även i år får skolorna se över sina arbetsrutiner. Alla skolor ska under hösten hitta ännu något sätt att spara. Men det var inget som ettorna funderade över då de inledde sin bana som skolelever.
Skolklockan ringer in vid Kvarnbackens skola. Ettornas lärare har namnlistor som hjälper dem att hålla koll på sina nya elever, det gäller att få dem att stå i rad. Det som just såg ut som en irrande myrstack börjar få ett mönster och föräldrar och anhöriga får lov att släppa det fasta handgreppet och inse att barnet nu går i skola.
– Jag är säkert mer nervös än Felix, säger mamman Jenni Bärlund. Hon har följt sin son till skolan och visst ser det som så att Felix inte lider av nervositet inför skolstarten. Han liksom alla andra har en splitterny ryggsäck, men han spexar och tuffar upp sig inför fotograferingen.
– Jag försökte få honom att tänka på vad han ska ha på sig och annars också få honom att mentalt förbereda sig. Men det var först på mitt jobb i morse då alla frågade hur det känns, som han verkade förstå att det är något speciellt med dagen.
Väl förberedda
Selma Lindqvist och hennes kompis har däremot funderat noggrant på klädseln. Hon har guldsandaler, vacker klänning och hårband.
– Hon har själv valt sina kläder, det var viktigt, intygar mamma Erja Kaihevaara. Skolstarten i sig är lugn, Selma är van vid skolmiljön, hon har en fem år äldre syster i skolan och mamma har varit klassmamma.
Magnus Nummelin håller sin dotter Nellies hand och misstänker att det nog pirrar en aning i bådas magar.
– Lite nervös är man ju själv också, det är så länge sen man själv gick i skola och man vet ju inte riktigt hur det fungerar nu för tiden.
Nummelin är inte speciellt oroad över stadens ökade sparkrav. Skolorna har under flera år varit tvungna att spara på allt, och även i höst får de ta itu med nya sparåtgärder.
– Det var ju inte speciellt goda tider förr heller. Det har alltid sagts att det är dåliga tider.
Grupper ger flexibilitet
Nellie Nummelin läser och räknar redan och det är rätt vanligt att barnen gör det då de startar i ettan. Det är något som skolan försöker ta i beaktande genom att redan från skolstarten beakta varje elevs behov.
– Under några veckor efter skolstarten följer speciallärarna med i klasserna och kartlägger elevernas färdigheter i modersmål och matematik. Det är en utmaning att hitta uppgifter som motsvarar den enskilda elevers nivå, säger rektor Anne Smolander.
Vid skolstarten satsar skolan främst på att barnen lär känna varandra och kan fungera tillsammans i grupp.
I år har skolan tre ettor vilket gör att det går att bilda läsgrupper genom att mixa elever från alla tre, baserade just på nivå.
– På så sätt kan vi ha en grupp för starka läsare, en mellangrupp och en grupp som får grunderna.
Elever med funktionsstörningar är integrerade i klasserna men får även undervisning i skolans smågrupper.
– I fjol gjorde eleverna med inlärningssvårigheter en film om hur de jobbar och den fick otroligt bra bemötande bland de andra eleverna. Vi har som motto att eleverna ska lära sig att vi är olika, men alla är lika bra, konstaterar Smolander.
Den viktiga tryggheten
Mannerheims barnskyddsförbund gick inför skolstarten ut med ett upprop om hur man ska värna eleverna mot ensamhet och mobbning. I Kvarnbackens skola jobbar man med problematiken bland annat genom att ha vänklasser.
– De äldre eleverna är vänelever med ettorna. På så sätt hoppas vi att skolan ska kännas trygg.
Alla lärare möttes dagen före skolstart för att planera skolåret och än en gång se över pusslet med lektioner och grupper och då kunde rektorn samtidigt ta upp höstens sparkrav.
– Det är inte mycket vi kan spara på utan att gå in på personalresurser. Men det är tillräckligt många vuxna som eleverna behöver, och vi har redan tidigare skurit i timresurserna.
Det som återstår är att undvika att ta färgkopior och minska på användningen av papper.
– Vi har nått en smärtgräns och man får hoppas att ekonomin repar sig.