Han har pippi på ortnamn
Erik M. Snellman från Sibbo har ett stort intresse för ortnamn. Han vet varför Labbom heter Labbom, vem som bott i Tjusterby och vad man gjorde på Hirvsalö.
Etymologi, läran om ordens ursprung, har alltid intresserat Erik M. Snellman. Sina första fem år bodde han på Drumsö i Helsingfors. Där blev han nyfiken på vad en drum eller drums riktigt var, men ingen visste. I Lovisa skärgård, där han tillbringat somrarna redan som barn, blev han fascinerad av ortsnamnet Hattom. Ingen kände till dess ursprung heller.
Snellman började studera språkforskning på Helsingfors universitet, men efter fem år som studerande blev han anställd på Yle där han ännu jobbar.
– Mest gör jag inslag för radioprogrammet Kvanthopp och research för granskande journalistik. Egentligen liknar mitt arbete en språkforskares. Jag samlar, bearbetar och ger ut information. Och språket är viktigt.
Snellman jämför ortnamn med fornminnen eller arkeologiska fynd då de kan vara hundratals eller till och med tusentals år gamla. De kan också berätta något om platsen som bär namnet.
Ortnamn kan delas in i olika kategorier. Naturnamn beskriver naturen på stället medan bebyggelsenamn kommit från gårdar eller byar och det som omgett dem. Kalvhagen kan heta Kalvhagen än i dag trots att det kanske byggts en parkeringsplats på stället där kor brukade beta. Sedan finns det också ortnamn som berättar om händelser.
– På Död mans ö kanske någon har flutit i land.
Fast alltid behöver händelsen inte vara verklig. Snellman berättar att det finns många holmar med ordet mö i namnet och en tillhörande sägen om att någon vacker mö hoppat i havet för att inte behöva gifta sig eller liknande.
– Så många mör har knappast dränkt sig. Folk tycker om att hitta på förklaringar för namn.
Språkmöte
Snellman tycker mötet mellan finska och svenska ger upphov till intressanta namn i tvåspråkiga trakter. I Östnyland kan man hitta namn med element från svenska, finska och till och med estniska.
Ortsnamn med ändelsen -lax finns i hela Svenskfinland men de har inget med fisken att göra. Lax kommer egentligen från finskans lahti, som i Sarvlax - Sarvilahti.
– Alla orter med -lax i slutet av namnet är faktiskt gamla vikbottnar.
Det är frågan om urgamla finska namn som övertogs av svenskarna på 1200-talet. Namn med ändelsen -salö, som Emsalö och Sarvsalö, kommer också från finskan.
– Salo betydde på finska ö eller jaktmark, och ofta jagade man ju på öar eftersom villebråden hade svårt att slippa undan. Ortsbor talar ännu om Emsal eller Sarvsal, öet på svenska sattes till för att namnet skulle låta mer logiskt.
Sarv i Sarvsalö syftar antagligen på finskans sarvi, horn. Nära Sarvsalö finns Hirvsalö eller Hirvisalo. Om man tror namnet så lär man alltså ha jagat älg på den ön.
Enligt Snellman är ortnamn sällan blandningar av två språk. Förleden och efterleden brukar vara på samma språk om inte det finska ordet har lånats in i svenskan så det inte längre uppfattas som finskt. Pärombotten i Lovisa är ett sådant fall.
– Enligt Åke Granlunds bok om Östnyländska ortnamn kommer förleden från finska perä som betydde vik, namnet skulle alltså betyda vikbotten.
Gamla jaktmarker
Snellman gillar särskilt mycket ortnamn som slutar på -om, såsom Hattom och Labbom. De är vanliga i Östnyland. Det är frågan om ett mansnamn med en gammalsvensk ändelse i dativ plural. Labbom syftar på Labb och hans folk, alltså familjen och anställda. Kanske har någon Labb haft en gård på stället någon gång på 1300-1400-talet. I Pernå, Lappträsk och Liljendal finns det en del namn med ändelsen -om som har analog ändelsebildning. Det betyder att den egna byns namn formats åt samma håll som grannbyns därför att de passar ihop. En del namn med ändelsen -om har finskt ursprung. Namn som Mörskom och Porlom är omformade från Myrskylä och Porlammi.
En annan intressant typ av namn är sådana som berättar om invånarnas ursprung. Tjusterby har antagligen först bebotts av tjuster från Tjust härad i Sverige. I Gästby har det bott folk från Gästrikland och i Dalkarby folk som flyttat från Dalarna. Saxby kan syfta på att tyska handelsmän bott där, men Snellman är inte säker.
– På finska betydde sax handelsman. Men många medeltida handelsmän var väl tyska.
Förr uttalades ord som borg och varg med hårt g. Borgå kan ha fått sitt namn av borgen som funnits här och ån. Förleden kan också komma från mansnamnet Borg liksom Sjundeå har kommit från namnet Sjunde.
Samiska svanar
Då ny bebyggelse uppstår använder man ofta gamla namn, men nya uppstår också. Namn på mindre öar och holmar är till exempel ofta av nyare ursprung och byts ut lättare än namn på stora öar och sjöar och andra viktiga landmärken. Stora floder i Europa har så gamla namn att ingen känner till ursprunget. Namn på älvar och åar i Nyland härstammar ofta från kolonisationen på 1200-1300-talen.
Några namn med samiskt ursprung finns också i södra Finland. Noux i Esbo kommer från det fornsamiska ordet för svan, och Långträsk i Noux ska ha kallats Svansjön av samerna.
I Forsby i Pernå finns en plats med det intressanta namnet Spökbacka. Snellman vet inte varifrån namnet kommer men spekulerar i om det kunde vara frågan om ett namn som växt fram i en lek.
– Lars Huldén har skrivit on barnens ortnamn, det att barn kan hitta på egna namn för platser i närheten av hemgården. När de blir äldre hänger namnet kvar trots att ingen kommer ihåg ursprunget och det kanske börjar användas allmänt på orten. Själv kallade jag en sten vid vår sommarstuga för Hawaii.