EU-valet kan bli språngbräda i rikspolitiken
BORGÅ. Den 25 maj är det Europaparlamentsval. Finländarna har varit lata att rösta i EU-val, i valet 2009 gick bara dryga 40 procent till valurnorna. Bbl presenterar i två artiklar (3.5 och 6.5) de kandidater som ställer upp i Östnyland.
Kandidaterna i EU-valet måste samla röster i hela landet. För rikspolitiskt okända kandidater är valet en språngbräda mot riksdagen.
Lovisabon Mia Heijnsbroek-Wirén (SFP) säger genast att hon ställer upp i EU-valet för att rädda Svenska folkpartiets mandat i EU-parlamentet. Partiet har nu en representant i parlamentet, och risken är att det går förlorat.
– Partiledningen bad mig ställa upp och det är ett förtroende som jag förvaltar på allvar.
Heijnsbroek-Wirén säger att hon har lätt för att möta människor och få dem att känna delaktighet och det är viktigt om valdeltagandet ska bli högt. Hon medger även direkt att EU-valet är ett sätt att komma vidare i politiken och att det är riksdagen hon siktar på i framtiden.
Bakgrunden som lärare inom hotell- och restaurangbranschen har gett henne insikt i hur viktigt det är att konkurrenskraften är i skick.
– Jag ser mig som företagarnas och industrins röst. Vi måste göra något åt arbetsmarknaden i Finland, nu är arbetskraften alltför dyr och det leder till att arbetstillfällen flyr landet.
Gynnar industrin
Mia Heijnsbroek-Wirén vill se en ekonomi som gynnar industrin och som ger konkurrensfördelar på världsmarknaden. I led med det vill hon ha en energipolitik som ger billig energi.
– Jag vill att Fortum ska kunna ersätta sina gamla enheter i Lovisa. Det enda negativa jag ser med kärnkraften är slutförvaringen om den är dåligt skött. Och det är den inte i Finland.
Heijnsbroek-Wirén är uppvuxen i Kotka och ser sig som fullständigt tvåspråkig. Hennes kampanj går även på båda språken och hon räknar med att ta röster över språkgränsen.
Det mest positiva med EU är enligt henne den öppna marknaden och individernas fria rörlighet. Finland har helt klart gagnats av medlemskapet.
Direktiven irriterar
När det gäller de negativa sidorna så finns de i regelverken och direktiven.
– Man gör inte en tillräcklig konsekvensbedömning av besluten. Små- och medelstora företag drunknar i olika regler som dessutom tolkas väldigt strängt i Finland. Det mest korkade beslut man fattat är svaveldirektivet som träder i kraft nästa år.
Från 2015 skärps kraven på svavelhalten i marina bränslen i Östersjön och Nordsjön, vilket kommer att öka transportkostnaderna, men Heijnsbroek-Wirén befarar att kraven kommer att leda till att transporterna flyttar över till gummihjul.
Valbudgeten är 20 000 euro, varav hälften kommer från en stiftelse nära SFP.
– Under kampanjen rör jag mig mestadels i Östnyland och i Kymmenedalen. Jag kommer att åka runt till olika städer med den gemensamma valbussen, men mestadels är mina tillställningar på olika caféer.
I övrigt har kandidaten svarat på olika valmaskiner där man kan söka den kandidat som mest motsvarar de egna åsikterna, en broschyr är tryckt och sen gäller aktivitet på hemsidan och Facebook.
Östersjön kunde vara Finlands sak
Jere Riikonen från Kristdemokraterna brinner för Östersjön. Det är ett genomgående valtema nu, och kommer att vara det när han nästa gång ställer upp i riksdagsvalet också. Och som marinanalytiker ser han EU-valet som en ypperlig möjlighet att propagera för sin hjärtesak.
– Finland borde leda EU:s Östersjöpolitik. Vi har ett helhetsintresse i Östersjöpolitiken, både vad gäller miljö och ekonomi.
Riikonen vill att Östersjöområdet ska få samma status inom EU som Medelhavsområdet.
– Länderna kring Medelhavet har lyckats samla sig kring en strategi med hög prioritet inom EU. Östersjöländerna borde göra samma sak.
Inom Östersjösamarbetet kan EU involvera Ryssland som en viktig part i arbetet.
– Målet ska vara att rädda Östersjön, att förena regionerna och genom det förbättra livskvalitén.
Samarbete med Ryssland viktigt
Finland har genom EU-projekt deltagit i många gränsöverskridande projekt där Ryssland deltagit. Jere Riikonen ser en stor fara i att samarbetet med Ryssland avbryts på grund av Ukrainakrisen.
– De borde absolut inte avbrytas. Dialogen med Ryssland får inte ta slut, det är verkligen viktigt för Finland.
Som exempel nämner Riikonen Rysslands planer i de arktiska områdena.
– Inom några år kommer Ryssland att investera i 1 000 nya fartyg för arktiska förhållanden. Finlands kunnande
får inte gå förlorat.
EU:s största styrka ligger enligt Riikonen i att det erbjuder ett fungerande diskussionsforum. EU har gett Finland stabilitet, men Riikonen är inte så säker på att det är bestående.
Finlands skuldbörda är enligt honom ödesdiger och leder till en punkt där något radikalt måste ske.
– Jag har mer och mer kommit fram till att vi egentligen inte har fler än två möjligheter; att göra en inre eller en yttre devalvering.
En inre devalvering är osannolik, eftersom den skulle kräva stora lönesänkningar, därför tror Riikonen mer på att landet måste lämna euron.
– Jag vill att man åtminstone utreder alternativen med att återgå till egen valuta eller välja en nordisk valuta.
Värna det lokala
EU:s utveckling mot federation ställer han sig kritisk till. En satsning på en starkare europeisk försvarsallians ger han inte mycket för.
– I en federation struntar man i de enskilda länderna och deras behov. Randområden offras alltid. Vår bästa säkerhet bygger på balans mellan öst och väst, det har historien visat oss. Vi ska inte buga för djupt åt någondera hållet.
Att lagstiftningen allt mer styrs av beslut inom EU ser han inte heller som en bra utveckling.
– Lagstiftning borde alltid vara knuten till den verkligen där den gäller.
Kampanjen har Riikonen byggt upp så att han rör sig främst i kustområdet. Och eftersom han gillar att debattera, så kommer han att delta i många debatter. I övrigt gäller valmaskiner, hemsidan och Twitter samt reklam på nätet.
Valbudgeten är omkring 3 000 euro varav partiet bidragit med 1 000, resten är egna pengar och små bidrag.