Kati Liukko lovar bättre primärvård
BORGÅ. Köerna till läkare ska bort i år lovar nya chefen för stadens hälsotjänster.
I höstas tog Kati Liukko över chefsjobbet för stadens hälsotjänster i Borgå. Hon flyttade då från Sibbo där invånarna efter år av köande plötsligt fick läkartider snabbt. Sibbo toppade landets statistik över välfungerande hälsoservice och Liukko fick ständigt ta emot besök av kollegor och beslutsfattare som ville veta hur de jobbade.
Nu kom hon till Borgå och känner på sig att förväntningarna är stora.
– Och visst finns här att göra.
Borgå är större, har en mer byråkratisk uppbyggnad och det är fler som är inblandade i beslutsfattningen. I Sibbo kände alla varann och organisationen var flexibel - och som Liukko säger - otroligt innovativ.
Nu har hon använt sin första tid till att lära känna de olika verksamhetsställena i Borgå och nu är det dags för förändring.
Personaldriven process
Kati Liukko är inte chefen som kommer och berättar hur saker och ting ska skötas.
– Förändringsarbetet är inte sånt som chefer ska bestämma om. Cheferna berättar vilka målsättningarna är, personalen är de som sitter på kunskapen om hur man ska nå målsättningarna.
Grundläggande för att förändringar ska lyckas är ändå att resurserna finns på rätt ställen. Och där har förändringar redan skett.
– Vi kommer att anställa en skötare till på båda hälsostationerna och vi kommer att tillsätta en depressionsskötartjänst med placering vid Näse hälsostation.
En överläkartjänst har även ändrats och ska bli en välfärdskoordinator med helhetsansvar för samarbetet med bland annat den tredje sektorn. Staden får alltså en tjänsteman som ska skapa nätverk och synergier mellan olika aktörer för att främja god hälsa. Området är stort, det handlar om bland annat rusmedelsvård och psykvård, hemtjänster och åldringsvård, kultur, bildning, teknik och miljö.
Nu kommer förändring
Det första Kati Liukko gjorde var att hon bokade plats för Borgå i det eftertraktade projektet "Bra mottagning". Hon har själv sedan 2010 varit med i utvecklingen av projektet bland annat som coach och föreläsare.
– Bra mottagning är ingenting som bara händer, man måste jobba för det och det här ges alla verktyg för det.
Den främsta målsättningen är att få bort köerna.
– Långa köer ger extra arbete vilket tröttar personalen. Dagarna blir lugnare då man jobbat bort köer.
Nu ska några från varje arbetsenhet delta i projektet och därefter fungera som förändringsagenter inom sina team.
– Teamen får massor med goda exempel på hur man kan ändra processer, men själva förändringen är alltid skräddarsydd just för de enskilda arbetsteamen.
Liukko beskriver en mycket aktiverande men även arbetskrävande tid. Personalen ska vara motiverad att genomföra förändringar men eftersom det i slutändan ger ett förbättrat arbetsklimat, så finns även motivationen.
– Många har svårt att tro att det ska gå, men alla exempel visar att det gör det.
En bra mottagning kräver rätta resurser och det har man jobbat på och bland annat läkarbristen är inte ett stort problem längre, säger Liukko.
– Mot slutet av året ska vi nog börja se resultat av projektet. Då ska väntetiden vara högst en vecka för en läkartid. För tandvården tar det kanske lite mer tid att komma ifrån de tre månader långa väntetiderna.
Pannkaka
Kati Liukko är ordförande för det nationella nätverket för folkhälsovård och har bland annat via det fått ta del av SOTE, reformen av social- och hälsovården. Helst vill hon inte kommentera det arbetet eftersom sådana ord inte ska tryckas i tidningen, säger hon.
Men för att göra en lång historia kort så ser det ut att bli en pannkaka.
– Jag är verkligen ledsen över planerna för Nylands del. Tanken var ju att förstärka primärhälsovården, men nu ser det ut som om inget skulle ändra.
Grundorsaken till att det gått fel är enligt Liukko att man inte tog med finansieringen i utredningarna.
– Räkningarna från specialsjukvården kommer till kommunerna som nu, överskrids budgeten så är det borta från primärvården.
Förverkligas de nuvarande förslagen för Nylands del innebär det att besluten flyttas delvis till ett så kallat ERVA-ansvarsområde. Där besluts om vem som ger vården och var till exempel jourvården ges. Det kommer att påverka Borgå sjukhus men även primärhälsovården och det innebär att besluten fattas långt från kommunen.
– Vi får se vad som förverkligas, men synd är det med tanke på allt det jobb som lagts ner och om primärvården trots det inte förstärks.