Skolpersonal får lära sig livräddning
BORGÅ. Dryga dussinet anställda inom skolan fick lära sig hur man hjälper den som drabbats av medvetslöshet, chock, en kraftig blödning eller livlöshet.
Kursen i första hjälpen på räddningsverket i måndags är en av tiotals kurser som under läsåret erbjuds personal inom skolsektorn. Det sker inom ramarna för projektet Kunnig, eller Osaava som det heter på finska.
Programmet är tidsbundet och finansieras av staten. Regionförvaltningsverket utser årligen en vinnare och i år föll valet på det arbete som utförs i Östnyland med omnejd. Nyligen fick utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå ta emot priset för årets nätverk.
– Vi strävar efter att samarbeta över stadiegränser, språkgränser och kommungränser. Jag tror att regionförvaltningsverket uppskattar samarbetet över språkgränserna.
Kunnig strävar efter att ge fortbildning till alla grupper som jobbar inom skolan. Utöver lärare riktar sig kurserna även till kanslister, skolgångsbiträden och elevvårdspersonal, samt personalen i förskolorna.
Önskemål
I två olika repriser har personalen fått komma med sina önskemål. I våras visade det sig att många anställda vill fräscha upp sina kunskaper i första hjälpen, säger Ulrica Brunberg, en av de lärare som fungerar som koordinatorer. Därav kursen på räddningsverket.
– Vi ordnar två kurser nu under hösten och tre i vår, säger Brunberg som själv har anmält sig till en av vårens kurser.
Hon beskriver sig själv som en lugn person som inte hetsar upp sig i första taget, men tycker det är bra att lära sig hur man lägger om sår eller vad man ska tänka på om någon slagit huvudet.
Kursdeltagarna tänker i liknande banor. Henrik Gillberg undervisar i historia och samhällslära vid Strömborgska skolan.
– Det här tycker jag att är nyttigt. Kurser i första hjälpen har ordnats med jämna mellanrum i Ströhö. De flesta har varit med någon gång och en del kan mer, andra mindre. I en skola kan vad som helst hända, menar Gillberg och nämner risken för brännskador i salen för huslig ekonomi och olyckor med kemikalier inblandade i kemiklassen.
Eva Green och Anna Holmström undervisar likaså i Strömborgska skolan. Green har gått flera liknande kurser men tycker att det alltid är välkommet med repetition.
Överlag anser både Green och Holmström att kursutbudet i år är sämre än tidigare. Green funderar på om det kan bero på att hon redan hunnit beta av en hel del intressanta kurser under åren, men även Holmström är av den uppfattningen att utbudet har väckt mer kritik i år än tidigare.
Behovet av fortbildning är rätt så likadant oberoende av region.
– Det är IKT (informations- och kommunikationsteknologi), det tredelade stödet, välbefinnandet i arbetet och teamarbetet i kollegiet som är de stora, säger Lindström.
Brunberg tillägger att kurser kring arbetshälsa har varit mycket populära, speciellt sådana som behandlar stresshantering och hur man stressar på rätt sätt.
På båda språken
Specialplanerare Tiina Välikangas säger att staten beviljar pengar dels för det svenska projektet, dels för det finska. Men med tanke på helheten har man en gemensam styrgrupp för båda projekten.
Kurser ordnas på både svenska och finska. Den finska kursbrickan är något rikligare än den svenska, men samtliga anställda inom skolväsendet kan välja kurser från båda brickorna.
– Jag ser det som ett stort plus att man kan välja kurser från båda hållen, säger Lindström. Det vore synd om vi inte hade möjligheten att lära oss av det finska.
Välikangas tillägger att skolorna dessutom kan beställa kurser utifrån de egna behoven. Små skolor kan samarbeta kring ett tema som intresserar dem, för att samla ihop ett tillräckligt stort deltagarantal.
Framtiden öppen
Ofta är det enklare att ordna en kurs på finska än på svenska, helt enkelt på grund av att det finns fler föreläsare att välja mellan om kursspråket är finska.
Projektet avslutas 2016. Hur fortsättningen kommer att se ut är det ingen som vet ännu i det här skedet.
– Vi är alla ense om att vi vill att samarbetet ska fortsätta, säger Rikard Lindström.