Drömmen är en hemlig trädgård
Solpaneler, grönskande tak, fantasifulla utsmyckningar och trädgårdar av alla olika slag. Koloniträdgården i Humleberg kan bli verklighet om ett år.
BORGÅ I år är det exakt hundra år sedan den första koloniträdgården grundades i Borgå. Trots att det är jubileumsår får föreningen Borgå traditionella koloniträdgårdsförening, POPS ry, ännu vänta med konkret byggande och odlande i Humleberg, norr om Staffas, mellan Lillträsket och Veckjärvi träsk.
2016 kan däremot vara ett mycket sannolikt startår.
– Vi är mycket förhoppningsfulla, säger föreningens ordförande Maarit Sulkunen.
Sulkunen och föreningens kassör Anne Keskvaara står och tittar ut över den åker i Humleberg som föreningen, om allt går väl, ska få arrendera av Borgå stad. Solen skiner och myggen bits där vi står i skogsbrynet och tittar ut på lerjorden som är täckt av illande grönt gräs. De blivande koloniträdgårdslotterna kommer att få gott om ljus, bara längst i väst skuggar skogen en del av åkern.
Stadsutvecklingsnämnden får på tisdag ta ställning till ett förslag om att arrendera ut området, fyra hektar totalt, i tjugo års tid till koloniträdgårdsföreningen. Förslaget är att staden hyr ut området i etapper. Den första tredjedelen hyrs ut nu, till en årshyra på drygt 4 000 euro. Totalhyran blir 12 375 euro för hela området.
Staden reserverar medel för att bygga vägar som närmast motsvarar skogsvägar och dessutom en parkeringsplats. Det första skedet beräknas kosta staden 50 000 euro, pengar som staden får tillbaka via hyresintäkterna.
Allt som allt kommer det att finnas plats för 60 kolonistugor, en del fristående odlingslotter, en servicebyggnad och en parkeringsplats när området är helt utbyggt. Detaljplanen kan vara klar så att föreningen kan börja bygga sommaren 2016.
Olika behov
Just nu finns det tjugo aktiva föreningsmedlemmar som är beredda att sätta spaden i marken. Man räknar med tre olika stora stugmodeller, 25, 35 och 45 kvadratmeter.
– Behoven är så olika, säger Keskvaara. Det finns ensamstående pensionärer och det finns nyfamiljer med många medlemmar.
– Själv kommer jag att satsa på någon av de litet större stugorna. Och min dröm, ja det är att jag ska kunna skapa en egen hemlig trädgård med så många olika slag av växter som det bara är möjligt.
En del regler och förordningar kommer alla stugägare att få följa, men siktet är inställt på mångfald. Stugorna görs enligt en gemensam grundmodell men det kommer att vara fritt fram att satsa på olika variationer när det gäller utseendet.
– Fönster och dörrar går att variera i det oändliga, liksom verandor som kan vara öppna eller inglasade, det är bara fantasin som sätter gränser, säger Maarit Sulkunen. Vi kommer att bestämma att varje stuglott måste ha något äppelträd och några bärbuskar men i övrigt blir det fritt val där också. Om man tycker det blir bäst med mest gräsmatta och mindre blommor och andra växter så är det helt tillåtet. Någon vill kanske satsa på en stenträdgård.
– Själv kommer jag kanske att bygga en av de mindre stugorna. Jag har redan en tid följt med ett nybygge på den traditionsrika Marudd koloniträdgård i Helsingfors. Stugans ägare och byggare räknar med ett totalpris på mellan 25 000 och 30 000 euro.
Eget potatisland
Både Maarit Sulkunen och Anne Keskvaara är flitiga odlare sedan länge, de har båda trädgårdslotter på stadens område vid Borgbacken.
– En helt egen trädgård är mycket viktig för mig, säger Sulkunen. Att ha egna träd, det är en dröm. Jag bor i lägenhet och det kommer att kännas mycket bra att ha en egen trädgård på cykelavstånd.
Kommunens strand vid Veckjärvi ligger nära den blivande koloniträdgården och det kommer säkert att locka också familjernas barn att fördriva tiden där.
Utom de egna trädgårdarna, runt kolonistugorna, kommer föreningen också att satsa på ytterligare odlingslotter.
– Ett eget potatisland, det vill jag ha, säger Keskvaara.
Energilösningarna tål också att funderas över. Solpaneler är ett alternativ, liksom grönskande tak.
Koloniträdgården kommer inte att bli en intern angelägenhet bara för föreningens medlemmar.
– Vi kommer att satsa på öppna dörrar och bjuda in alla stadsbor till själva området, säger Sulkunen. Vi vill gärna visa upp det vi får till stånd.
Nu hoppas föreningen på fler aktiva medlemmar.
I beredningen till stadsutvecklingsnämnden konstaterar man att området kan anslutas till vattenledning och att det byggs ett avlopp men att stugorna inte ansluts till avloppet utan förses med torrtoalett. Man kommer att samla upp regnvatten för bevattning. Arrendenivån för tomterna ligger mellan 70 och 400 euro per år. Det är ännu öppet om det är staden eller föreningen som inkasserar arrendesummorna.
– För oss passar det bra om det är staden som sköter den biten, säger Maarit Sulkunen.
Hur det gick med Borgås första koloniträdgård som grundades för hundra år sedan? Ja, den blev inte långlivad. Trädgården blev ett offer för inbördeskriget 1918.