Aktivitet föder aktivitet och gemenskap
Ungdomsföreningen Kamraterna är en förening där idéer inte bara läggs fram utan också förverkligas. Ivern för talkoarbete lever stark än i dag.
SIBBO Nevasrundan, serieskidning, friidrott, egen skridskoplan, bymästerskap i stövelkastning, Zumba, volleyboll, biokvällar, teaterklubb. Det är nästan lättare att räkna upp det Kamraterna inte sysslar med, än det som hör till verksamheten.
Niklas Lindqvist är nyvald ordförande för föreningen. Han försöker sig på en förklaring till den exceptionella talkoandan.
– Jag tror att en förening med många olika former av verksamhet, lockar till sig folk på ett helt annat sätt än en förening med liten verksamhet. Det gör det också lättare för oss att hitta ledare till de olika verksamheterna och få folk att ställa upp när något ska ordnas.
Hans erfarenhet av styrelsemötena är att det inte finns någon brist på goda idéer. En av de nya idéerna är att föreningen kunde förlänga det upplysta skid- och motionsspåret som i dag är en dryg kilometer långt. En annan är de biokvällar för barn som ordnats sedan hösten en gång i månaden.
På golvet
Biokvällarna var styrelsemedlemmen Bodil Weckströms förslag och de blev populära med en gång. En sådan ordnades senast i fredags och på plats fanns 45 barn och 20 vuxna. Sex av föreningens frivilliga såg till att allt fungerade. Kvällen är både bio och picknick. Föreningen säljer popcorn, saft och lösgodis och barnen slår sig ner på golvet och tittar på filmen.
– Vi har haft en publik på ett fyrtiotal barn, plus vuxna, alla gånger. Det roliga är att kvällen också intresserar familjer som bor längre borta, till exempel i Söderkulla och Box.
I fredags visades en Pettsson och Findus-film. Tidigare har till exempel Alfons Åberg och Bamse rullat på den vita duken.
Barnen
Bodil Weckström arbetar med barn och ungdom också professionellt och därför väl lämpad för att leda en biokväll. Men ofta finns också ett personligt motiv till engagemanget. Hon ville skapa något som också hennes egna barn kan ta del av.
– Jag tror kopplingen mellan allmännyttighet och barnens intressen inte bara gäller mig och mitt talkoarbete utan också många andra av oss.
Men oberoende av de bakomliggande intressena fanns det en efterfrågan på biokvällarna.
– Kanske för att de yngsta barnen ännu inte har så många hobbyer. När de blir lite äldre är utbudet betydligt större, säger Niklas Lindqvist.
Biokvällen ger småbarnsföräldrarna en stund av egen tid. Medan filmvisningen är i gång, kan de till exempel gå ut på en promenad.
Bodil Weckström säger att det för många kan vara svårt att förstå att det Kamraterna bjuder närområdet på, inte sker i kommunal regi utan på frivillig väg. Ett exempel på det är serieskidningen som Sam Fransman ansvarar för, ett annat skridskoplanen.
– Jag stötte en dag på en familj som åkte skridskor på vår isplan. Pappan i familjen undrade vem som håller i gång banan. Han blev mycket förvånad när jag berättade att en av våra medlemmar vattnar och plogar.
Bidrag
Beredskapen till talkoarbete är stor, men allt löser sig inte gratis. Allt kostar, som filmvisningstillståndet som föreningen betalade 560 euro för. Det kostar också att renovera och modernisera föreningslokalen Träskberga.
– För några år sedan förnyade vi toaletterna och byggde nytt duschrum och ny bastu och samtidigt anslöt vi Träskberga till det kommunala ledningsnätet. Vi har ett gäng pensionerade yrkesmän som kallar sig tisdagsklubben. De gjorde allt på talko, vi anlitade endast rörmokare och elektriker, säger föreningens sekreterare Ian Nordman.
I fjol somras målades Träskberga. Arbetena med att göra omgivningen runt föreningslokalen mera parklik är på gång. Sommarens talkoprojekt är 80 kvadratmeter stor terrass. Pelarna är redan gjutna.
Ian Nordman säger att det gäller att hela tiden ha ett öga på kassasituationen. Han gör sitt bästa för att kassaflödet ska vara så positivt som möjligt genom att skicka in ansökningar till fonder och stiftelser. Under hans tid har omsättningen ökat från 15 000 euro 2009 till dagens 33 000 euro.
– Terrassbygget har redan beviljats 3 000 euro av Hembygdsförbundet. Vi hoppas också på bidrag av Aktiastiftelsen.
Ett nytt sätt att få in mera på medlemsavgifterna är att ge de lokala företagen möjlighet till medlemskap. En företagsmedlems avgift är högre än de personmedlemmarnas. Utöver bidragen är uthyrningen av Träskberga en avsevärd inkomstkälla och därför måste huset hållas i skick.
– Vi måste snart förnya plåttaket och då talar vi om kostnader som stiger till flera tiotusentals euro.
Gemenskap
Uf Kamraterna grundades 1951 under ett möte hölls på Hangelby folkskola. Föreningens verksamhetsområde blev Hangelby, Träskby och de närliggande holmarna. Avsikten var att främja ungdoms-, idrotts- och kulturverksamheten i bygden. Ett år senare beslöt föreningen att skaffa en tomt i Hangelby och bygga danslaven Bergåsa. Föreningen sålde Bergåsa 1986, men redan i början på sjuttiotalet hyrde föreningen norra delen av fastigheten Träskby skola och började bygga en sportstuga. Kamraterna samsades om fastigheten med marthaföreningen i Träskby. Föreningen övertog Marthastugan 1982 och ett mångårigt talkoarbete på Träskberga började. Det arbetet tar inte slut, men vad gör man inte för den goda sakens skull.
Men också en god gemenskap måste få bränsle för att hålla medlemmarna trogna sin förening. Därför samlas de vuxna till glada fester med jämna mellanrum. En sådan är julfesten, en annan festen med country som tema som hålls den 21 mars med middag och dans.