Många Lovisaflickor mår dåligt
I Lovisa verkar ångest vara ett problem som gäller främst flickor. Nu behövs mer personal och pengar till förebyggande arbete.
LOVISA Skolkurator Nina Böhls och hälsovårdare Camilla Jordman är inte överraskade över resultaten. De senaste åren har de lagt märke till att en majoritet av deras klienter är flickor.
– Det verkar som om något är på gång med flickor. Flickorna som vi träffar är deprimerade, känner ångest, får panikkänslor, drabbas av ätstörningar, säger Nina Böhls.
Camilla Jordman berättar om olika fysiska symtom som ont i huvudet, magen eller ryggen men som efter grundlig utredning ofta visar sig handla om psykiska problem.
Varför mår flickor dåligt?
Över 20 procent av flickorna i årskurserna 8 och 9 och på årskurserna 1 och 2 på andra stadiet i Lovisa svarade att de lider av måttlig eller svår ångest. Rikssnittet låg på 15-19 procent. Enkäten Hälsa i skolan genomfördes 2013 och 200 000 unga deltog.
Nina Böhls och Camilla Jordman betonar att många unga går igenom en fas i utvecklingen när det mesta känns svårt.
– Det är inte konstigt att drabbas av ångest. Ofta går det över, men om känslorna och symtomen påverkar vardagen ska man söka hjälp, säger Camilla Jordman.
Varför mår unga flickor dåligt? Det funderar också Nina Böhls och Camilla Jordman över.
– Kanske flickor är känsligare för krav som föräldrar och lärare ställer på dem. Flickor i dag fordrar väldigt mycket av sig själva och utsätter sig för stor press.
I diskussioner med väneleverna i Lovisaskolorna har det kommit fram att många upplever att stämningen är ganska rå. Nina Böhls förklarar.
– Utseende kan till exempel kommenteras på ett väldigt rakt sätt som kan uppfattas sårande, även om det inte är riktat till någon personligen. När väneleverna har besökt skolor i andra kommuner har de lagt märke till att unga på andra orter ofta verkar vara mer toleranta när det gäller olikheter.
Måste se signaler
Tröskeln till kurator och hälsovårdare ska vara låg. Dörren till Ninas och Camillas rum står ofta öppen. Även oroliga föräldrar tar kontakt.
– Det är bättre att kontakta tidigt än att vänta för länge och se, säger Nina.
När en ung person kommer till hälsovårdaren utreder hon först de fysiska symtomen.
– Om jag inte hittar svar på problemen går jag djupare, frågar lite mer rakt på sak och ofta verkar ungdomarna lättade när man ställer en direkt fråga om hur de mår. Vi har en bra skolläkare som jag diskuterar med. Ungdomspolikliniken och hälsovårdscentralens psyksjuksköterska för ungdomar ger också ett konkret stöd.
Nina Böhls berättar att många flickor självmant kommer till hennes mottagning för att prata. Det händer också att läraren reagerar på att eleven presterar sämre än tidigare, eller på innehållet i texter som eleven har skrivit. Upprepade förseningar eller skolk får också varningsklockorna att ringa.
– Kanske eleven presterar sämre än tidigare och det blir en märkbar skillnad i skolarbetet.
Tilläggsresurser saknas
I Lovisa stads välfärdsöversikt för barn och unga 2014 redogörs för resultaten, och politiker och tjänstemän har läst rapporten.
- Resultaten är nog noterade och elevvården förväntas jobba aktivt med de här frågorna. Men elevvården får inga tilläggsresurser, varken mer personal eller budgetresurser, för att verkligen kunna satsa på förebyggande arbete, säger Nina Böhls.
Den nya lagen om elev- och studerandevård gäller sedan augusti fjol och omfattar elever från förskolan till andra stadiets läroinrättningar. Syftet är bland annat att förebygga problem och säkerställa tidigt stöd för dem som behöver det.
– Alla pusselbitar är inte på plats ännu. Vi har inte kommit i gång med det förebyggande arbetet som riktar sig till hela skolan med tyngdpunkt på hurdan skola vi vill ha. Det skulle bland annat förutsätta mer utomstående utbildning av lärarna
Även föräldrar och elever måste inkluderas i arbetet för att skapa en trygg och trivsam skola, säger Nina Böhls och Camilla Jordman.
Resultaten, som gäller båda språkgrupperna, framkommer av enkäten Hälsa i skolan 2013 och ingår i Lovisa stads välfärdsöversikt.
Institutet för hälsa och välfärd samlar regelbundet in information om de ungas levnadsförhållanden, skolförhållanden, upplevd hälsa, hälsovanor och om elev- och studerandehälsovården.