Nattjobb och familjeliv går som smort
BORGÅ. Att spela bort en slant vid ett spelbord under en krogkväll kan vara underhållning för en del. Och då andra lägger sig för natten, så börjar Penningautomatföreningens anställda dela ut korten åt nattsuddarna.
Då barnen har lagt sig för natten åker Katarina Björkell till jobbet. Och jobbet innebär att åka från krog till krog, Björkell jobbar nämligen som serviceförman på Penningautomatföreningen RAY.
– Mitt jobb går ut på att hålla kontakt med croupiererna inom mitt distrikt och se till att allt finns och fungerar vid spelborden.
Distriktet sträcker sig från Borgå, Mäntsälä till Vanda och vissa stadsdelar i östra Helsingfors. Förutom att hon åker mellan de anställda vid de olika spelkrogarna, så sköter hon alla praktiska personalärenden på kontoret i Borgå under dagstid och hoppar in vid spelbord vid behov om någon croupier insjuknat.
Katarina Björkell började själv jobba vid Helsingfors legendariska kasino vid Hotell Presidentti.
– Det blev så, för de sökte någon som talar bra engelska. Jag var dålig på finska så det kändes som att det här passar mig.
Mamma till läggdags
Hon kom även att träffa sin blivande man inom yrket, båda jobbade som croupierer. Nu ska vardagen fungera med nattjobb och två småbarn hemma, och man kan undra hur det lyckas.
– Det går bra, i går kom jag hem klockan fem på morgonen. Sov gjorde jag till kl. 12 på dagen, så fick jag vara med barnen på eftermiddagen och ända tills de la sig. Familjelivet fungerar riktigt bra.
Nattlivet har hon vant sig vid, men visst har åren satt sina spår.
– Jag har ingen lust att gå på restaurang på fritiden.
Nattsuddet passar
Bbl gör en tur med henne i Borgå och Vanda en lördagskväll. Redan vid niotiden på kvällen är Pub Walters´ välfylld och ljudnivån öronbedövande. Katarina Björkell står i samtal med spelbordets croupier, Mika Viljanen. Han har jobbat vid spelbordet omkring ett år och vet redan vad som gäller i det här yrket.
– Man ska ha humor och skinn på näsan. Och så ska man vara nattmänniska.
Han ska dela ut korten vid Dynamic pokerbordet till klockan halv fyra på morgonen. Det är relativt nytt, så när två killar med ölglasen i hand försiktigt närmar sig, erbjuder Viljanen sig att introducera dem i spelet.
– Man spelar med högst 30 euro per spel här. Har man tur och får bonus så kan man vinna en hundring.
Sluta i tid
Vid andra bord kan man vinna betydligt större summor. En vinstdröm på flera hundra tusen lockar kanske att satsa ordentligt vid till exempel Helsingfors Casino, och alla croupierer har sett drömmarna slås till spillo.
– Det är sorligt att se då någon lägger ut mer och mer, i hopp om att ta hem potten. Det är inte alltid som spelarna förstår att bryta i tid, säger Björkell.
Själv vet hon att man inte kan bli rik vid spelbordet, och hon dras inte till spelandet.
– Jag tror att man måste ha en spelgen, och den har inte jag.
Det är kontanta pengar som gäller och ovanför spelbordet finns en diskret kamera som bandar både kort och kassa.
– Dels är det ett stöd för croupieren, man slipper diskussioner om vad som skett vid bordet, konstaterar Björkell.
RAY har regler för hur man beter sig vid spelbordet, kunderna får inte vara för fulla och ska kunna bete sig.
– Men visst får man höra allt möjligt här, det kan uppstå gräl om vem som har satt pengar på bordet eller annat. Då är det bara att säga, tack för i dag, välkommen en annan gång.
Yrket duger överallt
Vi åker till Dickursby och Hotell Vanda.
– Ett skepp som strandat, brukar vi säga om hotellet. Här är samma atmosfär som på ett kryssningsfartyg och folk till och med säger att de går till sin hytt, då de går till rummet.
Hotellet är en labyrint med krogar, restaurang och kabinett. Åldersspektret är brett, här trivs både unga och äldre, här finns hotellgästerna och den lokala befolkningen.
Vid ett av RAY:s fyra spelbord i knuten av en av barerna står Aki Mähönen. Han trivs uppenbarligen med sitt jobb, och verkar inte störas av bullret och karaokeuppträdarna.
En croupier har fått 80-90 timmars utbildning och efter det övning tillsammans med en övervakare.
– Med kort utbildning har du ett yrke som kan ge dig jobb var som helst i världen, konstaterar Björkell.
Och ute i världen finns de riktigt stora spelborden där de stora spelhajarna rör sig. Där finns även mer glamour och glitter än vid borden i Finland.
Terhi Väyrynen har jobbat tre år vid roulettebordet i Vanda.
– Jag som många andra började jobba här redan under gymnasietiden, och trivdes och stannade. Hon och Janne Haapanen står vid varsitt bord och håller lite koll på varandra under nätterna.
– Det kan vara riktigt bra, för emellan är folk kanske lite väl fulla. Man vet aldrig vad som sker och förslagen som männen kastar fram under kvällarna är många, konstaterar Väyrynen.
Män spelar
Spelare finns det mest av efter klockan tolv på natten och det kan vara upp till hundra spelare som trängs kring borden. Insatserna kan stiga till ordentliga summor.
– Visst finns det de som satsar några tior, men så finns det också de som lägger ut hundratals euro. Och det finns de som utan att blinka förlorar en tusenlapp.
Janne Haapanen har inte behövt trycka på larmknappen många gånger under sina 15 år vid spelbordet.
– Man har ju lärt sig komma överens med fyllon, säger han och önskar att fler kvinnor skulle sitta kring bordet.
– Spelarna är mestadels män, det är väl så att kvinnorna hellre köper ett par skor eller en väska än spelar bort sina pengar.
I restaurangsalen intill övar en av nittiotalets stora artister, Dr. Alban. Han ska köra sin show senare och är kvällens dragplåster.
– Wow, säger Katarina Björkell, och medger att det inte skulle vara så illa att stå vid spelbordet på hotellet i kväll och njuta av showen vid sidan om.
Men efter en sväng via alla anställda bär det i väg till nästa ställe. Schemat är lagt och när taxibilarna just börjar sitt rally utanför hotellet, åker hon vidare till nästa ställe.