I jordgubbslandet är läget förgjort
Bo-Johan Johansson på Nybondas gård i Tirmo har fått nog. Vitsvanshjortarna har gjort så mycket skador på odlingarna i trakten att han kräver att stammen halveras.– Inte möjligt, säger man på jaktvårdsföreningen.
BORGÅ Den kalla vinden som blåser över jordgubbsodlingen i Tirmo är bitande, men den är Bo-Johan Johanssons minsta bekymmer.
– Här ser man hur vitsvanshjortarna ätit upp allt och dessutom trampat sönder skyddsplasten, säger har och gör en svepande gest längs med raderna av jordgubbsplantor.
Planteringen gjordes i juni i fjol och om allt var som det borde skulle gröna plantor sticka upp genom hålen i den i övrigt oskadade skyddsplasten. Men förutom några få gröna blad ser allting brunt och livlöst ut och skyddsplasten är full av hål: Mindre skörd och mer ogräs är vad som väntar i sommar.
Bo-Johan Johansson har tillsammans med Anders Rosengren som leder Nylands svenska producentförbunds lokalavdelning i Borgå tagit fram siffror för att beskriva problemets omfång.
– Enligt vinterräkningen fanns det 122 vitsvanshjortar i Borgå år 2000. I fjol fanns det 576 och i år 710, säger Johansson.
– Och årets siffror är från mars. När honorna fött sina kalvar kommer vi i maj–juni att ha närmare 1 100 vitsvanshjortar i Borgå, säger Rosengren.
Johansson drar sig inte för att kalla utvecklingen en hjortexplosion och när det blir tal om orsakarna pekar det anklagande fingret i riktning mot Ebbo.
– Jaktlaget där håller på med vinterutfodring av vitsvanshjortar vilket i princip är bra. Men när man gör det i alltför stor utsträckning leder det till att honorna föder 2–3 kalvar i stället för en. Det är ansvarslöst att utfodra i så stor skala, säger Rosengren.
Han tror att utfodringsivern handlar om att man vill ha "mycket kött" i skogen men att man inte tänkt på konsekvenserna.
Östnyland lyckades inte nå jaktlaget i Ebbo för en kommentar.
"Halvera stammen"
Johansson säger att jordbruket överlag i Finland kämpar med sviktande lönsamhet men att odlarna i skärgården hittills haft ett ess i ärmen.
– Vi har en stor fördel av sommargästerna som gärna vill köpa lokala jordgubbar, plockärter och nypotatis. Men nu håller vitsvanshjortarna på att slå ut odlingarna här.
Förutom jordgubbsplantor gillar djuren nämligen även ärtodlingar och på potatisåkern trampar de sönder fiberdukarna. I Tirmo uppges 90 procent av ärtodlingarna vara förstörda.
– Åkerodlingen har via generationsskifte överförts till min son men jag håller själv ännu på med julgransodling. Jag har märkt att vitsvanshjorten särskilt gillar den serbiska arten vi odlar. Den äter av grenarna och skrapar hornen mot stammarna, säger Johansson.
Den 24 mars möttes jordbruksproducenterna och jaktorganisationerna i området och de har tagit fram en skrivelse som ska överlämnas till Borgå jaktvårdsförening som beviljar jakttillstånd.
– Jaktlagen i Kardrag–Tirmo, Vålax, Gäddrag och Pellinge är beredda att minska stammen. Förslaget är att stammen halveras från nivån år 2014, alltså till ungefär 288 djur. Det skulle ändå vara betydligt fler än år 2000.
Johansson och Rosengren säger att man har en bra dialog med jaktvårdsföreningen men att man ännu har lite "olika åsikter".
– Dessutom ska vi få hjälp av de lokala jägarna att sätta upp elstängsel för att skydda åkrarna. Under veckoslutet ska vi skicka in en ansökan om elstängsel, säger Johansson.
Kommer inte på fråga
På Borgå jaktvårdsförening säger funktionär Bror Tallberg att man i april beviljar jaktlov utifrån jägarnas ansökningar, men någon halvering av stammen kommer det inte att bli fråga om.
– Det är inte möjligt. Om vi föreslog våra chefer på Viltcentralen att stammen av vitsvanshjortar ska halveras i Borgå skulle de säga att "vad är det riktigt för fel med er pojkar, tänk nu efter lite". Problemet med vitsvanshjortar har koncentrerat sig till vissa områden som just Kardrag. Tirmo och Pellinge, på andra ställen vill man inte minska stammen. Av de 25 jaktlagen i Borgå är det endast tre, om jag minns rätt, som sagt att hjortarna är ett problem.
Han säger att man kommer att bevilja betydligt fler jaktlov än i fjol men att man också måste ta till andra åtgärder för att minska skadorna.
– Vi har talat med odlare i de drabbade områdena om bland annat elstängsel och skydd för äppelträd som på vissa villkor kan lånas ut av Viltcentralen. De jaktlov vi beviljar gäller ju säsongen som inleds i höst medan en stor del av skadorna uppstår på sommaren. Men att minska stammen är något man måste göra på lång sikt.