ABC är på god väg att bli ADB
BORGÅ. Nya tekniska lösningar kräver både planering och framför allt resurser. Den digitaliserade framtiden kommer inte gratis.
Tiden när datorn ersätter penna och papper i studentexamen närmar sig. Hösten 2016 är det dags för de tre första ämnena: tyska, geografi och filosofi. De första som skriver elektroniskt är de studerande som inleder sina gymnasiestudier i höst.
– Det gäller för eleverna att handskas med materialet på nytt sätt, som att skapa tabeller eller grafer i geografin eller att tolka levande bilder. Och vi lärare ska lära oss pedagogiken att lära ut det nya. Men innehållet är som tidigare det som finns angivet i läroplanen, säger Dick Kullberg, lärare i matematik, fysik och kemi på Borgå gymnasium.
Han räknar med att ett tiotal abiturienter skriver något av de tre ämnena elektroniskt hösten 2016. Men i själva undervisningen av gymnasiets alla ämnen finns datorn med under hela gymnasietiden på ett mera påtagligt sett än hittills. Det krävs ett trådlöst nätverk för undervisningen och det har många av skolorna i Borgå hittills saknat och därför legat efter många andra av landets kommuner. Bristen ska vara avhjälpt i höst.
Egen
Det är också klart att eleverna bör ha en egen bärbar dator.
– Men naturligtvis så att kommunen kommer mindre bemedlade familjer till mötes. Kraven på en dator ska inte bli ett hinder för att söka sig till gymnasiet, säger Dick Kullberg.
Han berättar att kutymen i fråga om datorer varierar mellan kommunerna. Någon kommun ger en eleverna en dator, någon annan hyr ut och andra förutsätter egen dator, till exempel Helsingfors. Det Borgå stad däremot ska erbjuda skolorna och eleverna är tillgång till e-post och olika kontorsprogram på nätet som Word och Excel.
Studentskrivningarna försiggår i gymnasiets gymnastiksal som beträffande sin husteknik ligger fjärran från modern nivå.
– Eftersom vi fortfarande väntar på en renovering av gymnastiksalen kommer det att bli i fråga om tillfälliga lösningar för vår del. Det stora problemet är att studentexamensnämnden inte har gett klara direktiv för vilken typ av dator provsalen ska anpassas till.
Det man i dag vet om skrivningarna hösten 2016 är att de ska göras på en bärbar dator, men att proven avläggs i sluten miljö. Det betyder att internet inte får användas. Till varje dator i gymnastiksalen dras en separat kabel. Samma system tillämpas i landets alla gymnasier.
Ur budgeten
Dick Kullberg och Niklas Läckström, rektor för Vårberga skola, sitter med i utbildningstjänsternas grupp för informations- och kommunikationsteknik som i sin tur är underställd teamet för inlärningsmiljön.
– Vi tar de övergripande principbesluten om lösningar inom utbildningstjänsterna när det gäller apparater, nätverk, programvara, säger Niklas Läckström.
I Vårberga skola finns trådlöst nätverk. Det skaffade skolan och Kevätkummun koulu tillsammans genom att skära ner på andra anskaffningar. Skolorna delar också på datorerna. Av sammanlagt tjugosex är tio bärbara. En del av apparaterna är leasade och när avtalet går ut i höst blir skolan kvar med sjutton.
– Absolut bäst utrustad är Kulloon koulu med en dator per två elever, mot en dator per tio–elva elever hos oss. Att antalet är så stort i Kullo beror på att apparatanskaffningarna när skolcentret byggdes.
Niklas Läckström är nöjd över att staden har fattat beslut om att datorerna ska bytas ut med fyra års mellanrum.
– I det avseendet ligger Borgå bra till jämfört med andra kommuner.
En annan fördel för Borgå är att upphandlingen av ny apparatur sker via Kuntahankinnat. Staden leasar apparaterna och leasingsumman delas på fyra år.
– Det ska skaffas 1 600–1 700 nya datorer till skolorna. Den dator vi är intresserade av kostar staden 680 euro för, det är halva butikspriset. I dag har priset på bärbara datorer kommit ned så att de är billigare än fullt utrustade bordsdatorer.
Undermåliga e-läromedel
Vårberga skolas sexor ska i höst få var sin pekplatta.
– Vi fick det att gå ihop genom att stryka bokanskaffningar. Pekplattor är billigare än böcker och de betalar in sig på två år. Pekplattan ska användas i alla ämnen. säger Niklas Läckström.
På finskt håll finns det goda elektroniska läromedel, men på svenska är läget ett annat. Det som finns är undermåligt.
– Det är ett stort problem för oss.
Ikt handlar också en mental förändring bland lärarna. Det gäller att lösgöra sig från tanken att ikt ska tas med i undervisningen.
– Vi ska inte planera så att vi kan gå till datasalen utan ikt ska var ett lika naturligt redskap som penna och gummi. Vi ska fortsätta tänka pedagogik först och verktyg sedan, men lägga upp det så att eleven har möjligt att välja bland flera verktyg än i dag och den vägen i högre grad kunna lära sig via sina starka sidor.
It-strategi
Kimmo Sirén är rektor för Pääskytien koulu och ordförande för ikt-gruppen. Han säger att leasingen av ungefär 1 600 nya datorer för fyra år är den absolut största utgiftsposten inom den godkända it-strategin. Datorerna delas mellan språkgrupperna.
– En annan stor sak var de hundra videoprojektorer som vi lyckades skaffa tack vare statliga projektmedel. Dessutom ordnas det it-fortbildning för lärarna inom Kunnig-projektet.
För de första elektroniska studentskrivningarna hösten 2016 har staden reserverat 60 000 euro. Kommunförbundet anser att staten bör bevilja finansiering för att studentskrivningarna ska gå att sköta på rätt sätt. Enbart datorer för rektorer och lärare väntas kosta kommunerna över 2,2 miljoner euro.