Slopa kvinnoprästerna

Då arbetsmarknaden, både den inhemska och den globala, ser ut som den ser ut, är det en stor nyhet att en ledig tjänst inte lockar en enda sökare.

Det är fallet i Närpes, i den nygrundade församlingen i Närpes var det ingen som sökte jobbet som kyrkoherde. Gustav Skuthälla, som varit med och förberett fusionen av församlingarna i Närpes, Övermark och Pörtom,  säger i tidningen Syd-Österbotten att en av orsakerna till varför tjänsten inte lockade sökande kan vara frågan om kvinnopräster.

Kyrkoherden  måste i dag vara beredd att samarbeta med kvinnliga präster, konstaterar biskop Björn Vikström för tidningen.

Samtidigt gav domkapitlet på torsdag en varning till en av prästerna i Johannes församling, det efter att ha granskat och gått genom de omskrivna tvisterna inom församlingens personal. I tvisterna har bland annat den destruktiva arbetsmiljön och mobbning nämnts. Frågan om kvinnopräster är omtvistad också den inom Johannes församling.

Om man för ett ögonblick skiftar fokus, tittar på något annat än kyrkan, så känns frågan om kvinnopräster smått absurd. Då en överläkare anställs, ställs då månne frågan om denne kan tänka sig ett samarbete med kvinnoläkare? Då personer som aspirerar på ett toppjobb inom polisen, skulle det då falla arbetsgivaren in att fråga dessa om deras inställning till arbete med kvinnopoliser?

Marianne Nyqvist-Mannsén kommenterar nyheten om Närpes församling på Syd-Österbottens webbplats:

”Nu tycker jag nog, som församlingsmedlem, och också annars att det är dags för alla de som innehar ett prästämbete eller som har för avsikt att söka tjänst som en sådan, att inse att vi inte längre lever på 1800-talet.”

Ungdomens kyrkodagar är en plattform som verkar för påverkan i angelägna frågor för ungdomar inom Borgå stift. Under kyrkodagarna 2013 samlades en grupp för att samtala om kvinnoprästfrågan och delar av den diskussionen finns återgiven i ett debattinlägg längre fram i dagens tidning.

”Vi är emot kvinnopräster, kort sagt vi är kvinnoprästmotståndare. Kvinnopräster tillför inte något nyttigt i kyrkan så varför ha kvar kvinnopräster kvar?”

Ett fräscht inlägg i debatten, för fortsättningen lyder enligt följande:

”Vi anser att en präst är en präst oberoende av hur det ser ut mellan benen. För oss är det en självklarhet att vi alla är olika och att alla inte är lämpliga för allt. Men att vara lämplig för att vara präst är inget som hänger ihop med kön. Det viktiga är hur man är som person.”

På samma spår är också de som kommenterar om det tysta, effektiva motståndet mot präster av ”fel kön” på tidningen Syd-Österbottens webbplats. Nyqvist-Mannsén skriver:

”Alla mänskor är likvärdiga oberoende av kön. Präster är nog också bara mänskor och har ingen rätt att i sitt ämbete ställa sig över rådande lagar och förordningar vilka förbjuder könsdiskriminering.”

I många av de för kyrkan känsliga frågorna lyfts den heliga skriften fram, ”det står i Bibeln” får man som ickeförstående ofta som svar i debatten. I fråga om kön på präster, kan man kontra med ett ”det står i lagen” i frågan om olika behandling beroende av kön?