Den största frågan

Det skulle kännas illa att lämna denna största fråga öppen.

Tidningen Kyrkpressen avslöjade på torsdagen att Mats Lindgård återvänder till sin tjänst som domprost i Borgå. Det som gör nyheten intressant är att Lindgård så sent som i början av månaden inledde sitt arbete som stiftsdekan, ett arbete han fick i augusti. Efter drygt tre veckor i det nya jobbet sade Lindgård upp sig för att återgå till jobbet han hade tjänstledigt från, arbetet som domprost.

Orsaken till den snabba comebacken är roendet och hopandet kring domprostgården. En rumba som pågått ända sedan år 2008 då Lindgård tillträdde tjänsten som domprost. I tjänsten ingår boendeplikt, domprosten förutsätts alltså bo i det gula huset. Det går att få dispens, men Lindgård och hans familj har ända sedan år 2008 velat bo i huset. Att det varit omöjligt beror på det dåliga skick huset är i, en omfattande renovering behövs och är färdigplanerad.

Renoveringen beräknas kosta 1,5 miljoner euro. I samfällighetens budget för i år finns en miljon euro för renoveringen som var planerad att inledas nu under hösten. Ingenting har ändå hänt, det gula huset står orört.

Orsakerna till att renoveringen inte kommit i gång är flera. En del av det gemensamma kyrkorådet vill att boendeplikten för domprosten hävs. Marja Järvinen, ledamot i rådet, har lämnat in en motion om hävning och hon har stöd av kyrkorådets övriga finskspråkiga medlemmar. Den officiella motiveringen bakom motionen är att boendeplikten anses förlegad, mer i det dolda sägs språkpolitik ligga bakom, de finska ledamöterna vill inte att samfälligheten betalar för en renovering av den svenska domprostgården.

I och med Lindgårds nya tjänst som stiftsdekan ansågs det än mer omotiverat att inleda renoveringen av domprostgården, ett hus som nu står och förfaller. Att renoveringen inte inleddes som planerat under hösten sades bero på att renoveringsplanen var skräddarsydd för Lindgård och hans familj.

Mats Lindgård har nu fattat avgörande beslut för att rädda domprostgården. Han har sagt upp sig från sitt nya arbete och återvänder till församlingen trots att målet var det motsatta, att lämna församlingen för gott.

Jag har förstått att renoveringen, som till stor del är skräddarsydd för mig och min familj nu ska gå vidare. (Bbl 25.10)

Lindgård säger för Yle Östnyland (25.10) att han återvänder för att det skulle kännas illa att lämna frågan om domprostgården öppen. Både med tanke på domkyrkoförsamlingen och en eventuell efterträdare vill Lindgård inte lämna den största frågan öppen.

Den största frågan öppen.

En annan kunde ju leva i tron att det är helt andra frågor som är stora. En annan skulle kanske önska att domkyrkoförsamlingens största fråga inte handlade om fastigheter, utan om mer om Guds hus.

Man skulle önska att de stora frågorna inom samfälligheten, oavsett språk och gemensam kassa, att de skulle handla om det som på riktigt är stort. Något i stil med det man hittar på församlingens webbplats:

Kyrkan finns till för att förkunna Guds ord, förmedla Guds nåd, ha omsorg om dem som är utsatta, bära ansvar för kristen fostran.