Sydkusten behöver alla nya barnträdgårdslärare

Utbildningen av svenskspråkiga barnträdgårdslärare i Helsingfors fortsätter planenligt hösten 2013. Beslutet fattades av styrelsen för Åbo Akademi på torsdagen.

Inför mötet förekom uppgifter om att den utlokaliserade utbildningen, som Åbo Akademi ordnar i samarbete med Helsingfors universitet, skulle vara hotad. Nu tryggas utbildningen för åtminstone ett år framöver men faktum kvarstår; lösningen är dyr. ÅA står inför stora sparkrav och det finns inga garantier för att det räcker med att fördela sparbehovet solidariskt över alla enheter även om ett år.

Den svenska barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors har fungerat sedan hösten 2011. För närvarande studerar 50 blivande banträdgårdslärare i Helsingfors och även i Jakobstad, där svenska barnträdgårdslärare traditionellt sökt sin utbildning, är antalet studerande tillräckligt stort.

Det här betyder att vi i Svenskfinland just nu har en situation där alla vinner. Förutom möjligen Åbo Akademi, som tampas med merutgifter på grund av att samma utbildning ges på två orter.

Beslutet att erbjuda utbildning för blivande barnträdgårdslärare i södra Finland föregicks av en lång diskussion och ett ännu större behov. Att det redan länge funnits en stor brist på behöriga barnträdgårdslärare särskilt i Nyland visar de utredningar som Sydkustens landskapsförbund har gjort. Att Helsingfors universitet skulle klara av att upprätthålla utbildningen på egen hand om Åbo Akademi någon gång i framtiden tackar nej till ett fortsatt samarbete, är osannolikt. Om så sker behöver universitetet hjälp för att finansiera utbildningsprogrammet. Hjälp som universitet också måste få om ÅA en vacker dag fattar beslutet att dra sig ur.

Klart är i vilket fall som helst att den svenska utbildningen i Helsingfors under inga omständigheter får läggas ner. Med tanke på situationen i kommunerna längs kusten vore det katastrofalt.

Behovet av barnomsorg minskar inte i södra Finland; tvärtom har antalet nyfödda ökat. För Svenskfinland är det något av en ödesfråga att det finns motiverad personal i daghemmen och att daghem och förskolor erbjuder service som tål att jämföras med den som finns att få på finskt håll.

Fortfarande var nästan en femtedel av barnträdgårdslärarna i Sydkustens medlemskommuner obehöriga för bara ett år sedan. Skillnaderna kommunerna emellan är stora. I huvudstadsregionen är problemet störst i Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo.

Det är positivt att utbildningsprogrammen i både Helsingfors och Jakobstad har haft tillräckligt med sökande. De stora vinnarna i det långa loppet är barnen, som har rätt till en så god start som möjligt i livet, inte bara i hemmet, utan även på daghemmet och i förskolan. I sådana här sammanhang brukar röster höjas som betonar skillnaden mellan behörig och kompetent. Ändå är det mer än troligt att den som lagt ner flera år på att samla ihop de 180 studiepoäng som krävs för en pedagogie kandidatexamen har samlat vissa insikter för att bemöta varje barn som en individ och se just den individens behov, dess styrkor och svagheter.

Sannolikheten är också stor att de som söker sig till utbildningen är de mest motiverade, och därför de mest lämpade för sin uppgift.Dessutom är det vansinnigt att inte erbjuda tillräckligt med utbildning inom ett område där sysselsättningsläget är gott.