Litet steg i pengar, stort steg i välfärd

Vårdavgift Vårdavgiften i Borgå stiger mera än hälsovårdsnämnden önskade. Stadsdirektören grep in och påstod att den föreslagna höjningen inte gav klirr nog i kommunkassan. Han menar tydligen att personer som drabbas av sjukdom också skall drabbas i plånboken.
Förtjänar man 12 000 euro per månad kan man säkert betala vårdavgiften, men hur är det för pensionären på minimipension? I vår bekantskapskrets finns redan nu personer som ogärna bokar läkartid för att de inte har råd!
Jag har i en tidigare insändare föreslagit att vårdavgiften betalas som en del av skatten, av alla skattebetalare, och inte enbart av de sjuka. Det förundrar mig att tv-licensen nog kan betalas av alla skattebetalare över skattebetalningen men inte vårdavgiften. Alla, rik som fattig, borde tryggt kunna söka sig till läkare, utan att först se till plånboken.
Dessutom används en hel del resurser på att inkräva vårdavgiften! Om man åter ser på talen från Kyrkslätt stiger vårdavgiften med sex euro och det ger 300 000 euro extra i kassan.
Kyrkslätt förväntar alltså 50 000 läkarbesök 2016. 50 000 räkningar skall skrivas, 50 000 kuvert skall användas och 50 000 brev skall frankeras. Det finns omkring 250 arbetsdagar på ett år så varje dag ska Kyrkslätt alltså skriva, skicka och kontrollera i medeltal 200 räkningar.
Det kräver alltså mycket resurser att inkräva vårdavgiften av Kyrkslätts 38 000 invånare. Hur mycket blir det då inte för Finlands 5,4 miljoner invånare?
Det krävs en ganska liten höjning av skatten för att inbringa samma summa som vårdavgiften inbringar – en ganska liten höjning av skatten, men en stor höjning av välfärden!
Att ersätta vårdavgiften för de sjuka med en liten skattehöjning borde ingå i den kommande hälsovårdsreformen.
Hans-Ole Carlsen
Borgå