Nämnden dikterar finskspråkiga barns språkval

Språk I Lovisa har bildningsnämnden radikalt bestämt sig för att tidigarelägga den obligatoriska svenskan i finska skolor, vilket i rättvisans namn har väckt motstånd bland finskspråkiga föräldrar och lärare. Efter 20 års erfarenhet på högstadie- och gymnasielärare i finska skolor har jag en helt annan åsikt om saken än Jan-Erik Andelin (11.12).
Bildningsnämnden har totalt glömt bort att finskan är majoritetsspråket (97 procent) i det här landet. En svenskspråkig behöver sannolikt finska i något skede i arbetslivet, medan de flesta finskspråkiga jobbar och klarar sig på finska (eller engelska).  Det är självklart att svenskspråkiga barn måste kunna och börja studera finska språket tidigare. I alla fall behöver alla engelska.
Enligt min mening skulle svenskan i finska skolor vara helt valfri på lågstadiet och högstadiet såsom alla andra främmande språk. Som Andelin skriver är den obligatoriska svenskan på högstadiet en pubertetsplåga. I den åldern har man ingen motivation att studera om hemmet inte stöder studierna. Attityderna till svenskan eller finskan verkar vara lika i de både språkgrupperna. Om finskspråkiga elever skulle börja den obligatoriska svenskan i gymnasiet kunde de nå bättre resultat mycket snabbare utan pubertetsplågor. Dessutom ger gymnasiet basen på högre utbildning för eleverna och svenska hör till den bildade människans kunskaper.
Att börja studera svenska på lågstadiet i årskurs 6 vållar precis de problem Andelin nämnt: obehöriga lågstadielärare undervisar i språket och man är troligen tvungen att använda högstadiematerialet. Dessutom lär man sig inte någonting. Antalet lektioner är för litet för att nå några resultat. Till på köpet börjar puberteten nu för tiden redan på årskurs 5-6. Alltså är den blivande reformen på väg åt skogen.
Jag blev överraskad över Andelins kommentar om den orättvisa tron på dåliga svensklärare i finska skolor. Jag har haft en liknande tro på gammaldags finskundervisning i svenska skolor. Skulle det vara skäl att göra någoting för att avlägsna fördomar mellan språkgrupperna?
Bildningsnämnden i Lovisa har inte tänkt den här frågan till slut. Den antar blåögt att elever som blir tvingade att läsa svenska i årskurs 3 studerar motiverade ända till årskurs 9 och talar flytande svenska efter skolan. Resultatet är troligen det motsatta. Det finns bevis på det från andra språk.
Jag poängterar att det finns liv också utanför Lovisa och många flyttar dit. Vilken nytta har människor där av sina dåliga svenskkunskaper?
Marja Lindqvist
Lappträsk

Svar Jag förtydligar gärna hur fel jag tycker det är att svensklärarna så ofta får skulden för att finska elever ibland är omotiverade att läsa svenska. Det är fult av oss finlandssvenskar att så ofta säga så. Svensklärarna gör knappast annorlunda ifrån sig än lärare i andra språk.
I övrigt tycker jag att Marja Lindqvist argumenterar väl för sin sak fast vi tycker olika.
Jan-Erik Andelin
Ledarskribent, Östnyland