Riskabelt för Borgå att gå där staketet är som lägst

Företagshälsovård Borgå stads personalledning har som övriga sektorer varit tvungen att överväga inbesparingsåtgärder. En besparing på ungefär hundratusen euro uppskattades åstadkommas genom att ändra på personalens sjukvårdsprocedurer. Från och med början på året har stadens personal inte längre preliminärt vid sjukfall kunnat vända sig till Kungsvägens arbetshälsa. I stället har de fått direktiv att gå till sin egen hälsocentral. Från en juridisk synvinkel finns det ingenting att anmärka – arbetsgivarens förpliktelse är inte att organisera sjukvårdstjänster åt sina anställda, om det inte gäller arbetsrelaterade sjukdomar.
Att åstadkomma besparingar på det här sättet är inte helt problemfritt med tanke på att arbetshälsovårdstjänsterna produceras av stadens eget affärsverk. Om kunderna minskar har affärsverket mindre inkomster. Affärsverkets förlust är stadens förlust. Nu ser det ut som om affärsverkets stabila ekonomiska situation kan svänga till ett underskott på till och med 200 000 euro för 2015. Den minskade efterfrågan på grund av stadens personals bortfall är troligtvis underskottets största enskilda orsak.
Stadens hälsovårdscentraler har antagligen fått flera kunder på grund av förändringen. Det här betyder ytterliga kostnader för stadens social- och hälsosektor. I det här fallet leder alltså besparingar för en sektor till högre utgifter för en annan sektor.
På längre sikt kan beslutets ekonomiska effekter vara sådana som staden förväntar sig. Från arbetsgivarens synpunkt är det ändå riskabelt att gå där staketet är lägst då det gäller företagshälsovård. Den allmänna trenden i Finland tycks vara att stärka företagshälsovårdens roll – friska och arbetsdugliga anställda är en av arbetsgivarens viktigaste resurser. Kommunernas funktioner kommer inom följande år genomgå massiva förändringar. Därför vore det ansvarsfull politik att stöda personalen genom att stärka företagshälsovården i stället för att göra kortsiktiga nedskärningar.
Förluster och besparningar av denna kaliber är inte speciellt märkvärdiga i stadens kassa men jämförelsevis kan man jämföra utbildningsnämndens förslag gällande barnens deltidsdagvård. Syftet med detta omfattande förslag var att åstadkomma en besparing på 70 000 euro. Själv önskar jag att stadens politik skulle sträva mot fungerande helheter oberoende hur stora summor det är fråga om.
Anna Granfelt
Ordförande (Saml), Kungsvägens arbetshälsa