Dags att sätta ner foten och agera för sjukhuset

Sjukhus Hoppas riksdagsledamot Mikaela Nylanders (SFP) upprop till alla politikergrupper att kontakta sina riksdagsledamöter att agera för att och rösta emot konstgjorda gränser, som nu gränsen på tusen födslar för att Borgå BB skall få fortsätta. Och att gemene östnylänning, som anser det viktigt att Borgå sjukhus skall fortsätta som kretssjukhus med alla funktioner som hittills, börjar agera. Som Nylander säger gäller det inte endast Borgå sjukhus, men för oss i Östnyland gäller det att agera för Borgå sjukhus nu!
Förfaringssättet för att komma åt kretssjukhusen har hela tiden varit detsamma. Man börjar med förlossningsverksamhetens vara eller icke vara. Detta agerande tycks anses vara det enklaste sättet att öppna för nedkörningen av regionala sjukhus, man anser tydligen att förlossningar är så oviktiga att medborgarna inte börjar protestera. Första steget är att ställa förlossningsgränser, och om förlossningarnas antal verkar uppnås höjer man budet.
Borgå BB har med jämna mellanrum varit hotat i flera års tid. Att både personal och invånare hela tiden är tvungna att engagera sig för att försvara Borgå BB tar på krafterna. Dags att genomskåda att det hela tiden handlar om uttröttningsmetoden enligt ”vargen kommer, vargen kommer”–logik och sedan skenbart ge efter, faran över för stunden, för att sedan dyka upp igen. Målet är fortfarande att få igenom en nedmontering av Borgå sjukhus genom att först stänga Borgå BB. Detta är en parodi på ansvarsfull politik och ett oerhört slöseri med resurser.
Frågan om hur många födslar det borde vara för att kunna ha förlossningsfunktion på ett sjukhus ger sken av att det är fråga om att bygga upp förlossningsverksamheten. Detta är ju inte är fallet. Hur många födslar sjukhuset har är en ickefråga, det beror helt på hur många barn familjerna i regionen får. Frågan är behovet av ett kvalitativt BB med kunnig personal samt trygghet för mammorna och barnet den dag det är dags att föda. Här inte tvåspråkighet att förglömma, som är en viktig i vår region.
Att sträva efter att sluta använda ett fullt utrustat välfungerande sjukhus är helt bakvänt och slöseri med allmänna medel. Hur kan vi i landet ha råd med sådant? Det att man vill starta från just förlossningsverksamheten då man går in för att köra ner kretssjukhusen visar bara hur mycket man politiskt värderar BB-verksamhet. Tyvärr. Och att man tror att medborgarna har samma värderingar och därför inte protesterar är minst sagt arrogant.
Det ironiska i kråksången är att man nu helt följer samma koncept man hade i fråga om Ekenäs sjukhus. Där var förlossningsverksamheten prisbelönt, ja och också genuint tvåspråkig, men skulle det oaktat med alla medel läggas ned. Ett av argumenten var då att förlossningarna kan flyttas till Lojo, och man ställde dessa sjukhus mot varandra för att få nedläggningen fullföljd. Tror man faktiskt att vi har glömt detta?
Här i samma veva vill jag också nämna reumasjukhuset i Heinola med samlad högklassig expertis och kirurgi inom reumavården också internationellt sett. Detta offrades för futtiga två miljoner euro och man hävdade att det inte fanns något behov av ett sjukhus specialiserat inom reumavård. Att reumavården kunde skötas lika effektivt och professionellt inom den allmänna hälsovården på olika håll i landet. Vanligt bondförnuft säger att det med säkerhet inte är fallet. Och vad kostade nedmonteringen samhället och framför allt reumapatienterna?
Jag anser att man grovt nedvärderat medborgarnas förmåga att dra slutsatser och ifrågasätta hur man gått tillväga för att med alla medel rasera det sjukhusnät vi med skattemedel i Finland byggt upp. Det kan inte vara att spara om man slutar använda de investeringar och tillgångar vi har till förfogande som betalats med skattemedel. I detta fall sjukhus med utbildad personal och teknik. Patienterna har säkert inte heller försvunnit under årens gång.
Det är inte någon vacker bild av respekten för medborgarna som dukas fram. Dags för oss att sätta ner foten, debattera, agera och känna den politiker vi valt på pulsen i hur hon eller han tänker och agerar i rikspolitiken och den offentliga debatten. Här skall inte våra folkvalda riksdagsledamöter tillåtas köra med släckta lyktor!
Ingalill Tuomolin
Borgå