Var dröjer Borgås matstrategi?

Flera insändarskribenter har oroat sig för stadens affärsverks planer på att centralisera all matproduktion till ett stort centralkök. Grunden till oron har varit oklarheterna kring kvaliteten på den framtida maten.

Jag vill påminna om att SFP:s fullmäktigegrupp inlämnade en fullmäktigemotion i våras i vilken man efterlyser en matstrategi för Borgå. Min åsikt är att den matstrategin borde vara klar innan man fattar beslut om hur maten skall produceras.

Kommunerna i Finland serverar årligen 450 miljoner måltider i skolor, daghem, åldringshem och sjukhus. Kommunerna har därmed ett stort ansvar för finländarnas näringsintag. Finländarna äter i genomsnitt årligen cirka 150 måltider i den offentliga matservicen.

I gruppmotionen lyfte SFP fram att den offentliga sektorn borde fungera som förebild i att öka andelen närproducerade och ekologiska livsmedel. Närproducerad mat ger flera fördelar som färskhet, kortare transportsträckor och mindre förpackningsmaterial. Genom färska råvaror kan staden även servera en näringsrik kost som bidrar till att skapa sunda matvanor, särskilt bland barn och unga.
Det viktigaste är att maten är aptitlig, ser god ut och smakar bra, då blir maten uppäten och vi säkerställer näringsintag både för barn och vuxna. Färska råvaror och kvalitativa tillverkningsmetoder ökar förutsättningarna för god mat.

Kommunerna borde använda upphandlingen som ett verktyg för regional utveckling och en levande landsbygd. Den inhemska maten har en stark sysselsättande effekt och man räknar med att mat tillverkad av inhemska råvaror indirekt sysselsätter cirka 300 000 finländare i livsmedelskedjan. Också Borgåregionen drar nytta av denna näringsverksamhet.

Jag hoppas att staden tar itu med att utarbeta en matstrategi snarast möjligt!

Mats Rosqvist