Företagarens smil är betydelsefullt

Vårt land har genom årtionden och –hundraden utmärkt sig som den absolut bästa eleven på EU-klassen, oberoende vad det har gällt. Alla direktiv och bestämmelser har slukats utan kritik och nationella förordningar har stiftats för att ytterligare försvåra situationen för den enskilda individen eller företagaren. Allt under den vackra tanken att skydda finländaren för hot och faror som okända faktorer medför.

Nu har vi hittat på ännu ett sätt att kontrollera och kategorisera, Oiva-klassifikationen. Systemet baserar sig på en bedömning som utförs av en enda tjänsteman på en icke förutbestämd tidpunkt. På basen av granskningen offentliggörs en rapport som visar de brister som livsmedelsföretaget i fråga påstås ha. De granskade företagen får en “smiley” av varierande grad, beroende på granskningsresultatet. Det sämsta resultatet ges om en punkt i bedömningen är dålig, även om alla andra är berömliga. Smileyn klistras vid ingången till livsmedelslokalen, så att alla besökare kan se den och på basen av den bedöma om de vill besöka företaget i fråga.

Hur är det möjligt att vi i vårt land ännu kan leva i den ryskinspirerade byråkratins tid? Kan det verkligen vara tillåtet att en enskild tjänsteman får stämpla ett företag som ohygieniskt och därmed försöka påverka kundbesluten. Jag är djupt oroad över konsekvenserna av dessa granskningar och deras resultat. Den fria konkurrensen och företagens ekonomi ligger nu i farozonen. Och allt på basen av tjänstemannavälde.

Finland kännetecknas sedan länge av en väldigt hög standard gällande livsmedelshygien i alla produktionsfaser, ända fram till konsumenten. Vi ligger i en lågriskzon oberoende vilka livsmedel det gäller och var eller hur de serveras, mycket på grund av en väldigt strikt livsmedelskontroll och en kunnig livsmedelstillsyn. Dessa faktorer borde redan i sig garantera att vi även i fortsättningen kan handla vår mat var som helst eller äta vår mat i vilken restaurang som helst. Om där är uppenbara brister, vet vi att företaget i fråga stängs.

Jag kommer gladeligen att även besöka alla de nämnda butiker och restauranger som fått det nästlägsta betyget i denna sorgliga kategorisering som BBL nu publicerade. Det är självklart roligt att vissa företag fyller även OIVA-kraven, men för mig som kund är det ännu viktigare hur jag blir bemött och hur företagaren “smilar”. Jag hoppas innerligen att denna fruktansvärda byråkratiska blomma inte vilseleder kunderna, utan försvinner inom kort som ett försök som misslyckades fatalt.

Mia Aitokari
Lovisa